- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Adertonde årgången. 1933 /
50

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50

BERTIL ÅKERMAN.

I och med dessa tvenne sistnämnda romaner hade Galsworthy emellertid
kommit fram till den närmaste nutiden och hans tidigare kritiska skärskådande
av den viktorianska periodens institutioner och uppfattningar avlösts av en
granskning av den moderna tiden. Redan i »Törnestigen» (»Saint’s progress»,
1919, reviderad 1923) hade han skildrat England under världskriget och
omvälvningarna där på särskilt det erotiska och det religiösa området. De bägge
kvinnor, som äro bokens huvudfigurer, hänge sig under inflytande av
krigstidens hetsande livstakt var och en åt den man hon älskar. Och arbetets
titelperson, »helgonet»-prästen Edward Pierson, står maktlös inte blott visavi
dessa sina kvinnliga släktingar utan gentemot hela den moderna frigjorda,
skeptiska och hänsynslöst livshungriga andan. Att Galsworthy, vars
religiositet aldrig var av det ortodoxt klerikala slaget, sett och även velat skildra
kyrkans förlorade auktoritet i England under denna hemsökelsens tid, synes
mig troligt. Men i anslutning till hans estetiska teorier, enligt vilka en
författares uppgift är att framställa de enskilda människoödena, livsproblemen,
inte att förklara eller generellt lösa dem, i anslutning härtill blev hans
skildring i »Törnestigen» av den moderna tiden, såsom alltid hos honom, en
teckning av några bestämda individers speciella konflikt och samtidigt ett försök
till opartiskt avvägande av tidens fel och förtjänster, för vilka senare han
även har blicken öppen. Som vi skola se, hade han även företagit en dylik
kritisk undersökning i senare partiet av sin stora Forsytekrönika.

I »En flicka väntar» och »Blommande vildmark» ger Galsworthy med sin
stillsamma men därför inte mindre maliciösa ironi åtskilliga slängar åt
rättsuppfattningen, yrkespolitikerna, den demokratiska tidsandans flirtande med
massopinionen och andra moderna och gamla, nationella och
allmänmänskliga institutioner, människor och tendenser. Men att den moderna tidens
rakryggade, ansvarskännande ungdom med dess avsky för humbug och
hemlighetsmakeri och dess kärlek till livet har hans fulla uppskattning, det är tillräckligt
dokumenterat.

Kärleken, passionen, som alltså i så gott som alla dessa romaner
framställts som den makt som söker spränga klassfördomarnas bojor, den och
uteslutande den har Galsworthy gjort till föremål för sin romankonst i »Den
svarta blomman» (»The dark flower», 1913). Utan alla sociala inslag är den
närmast en psykologisk studie av kärlekslivet hos en konstnär, Mark Lennan,
under trenne tidsperioder, »vår», »sommar» och »höst». Först skildras det
vaknande ömhetsbehovet hos ynglingen. Därefter den mogne mannens starka
passion — såsom vanligt hos Galsworthy —för en gift kvinna, en djupt
tragisk skildring, som i mångt och mycket för i minnet den liknande händelsen i
»Förmöget folk». Här som där är det tvenne mäns kamp om en kvinna som
leder till död och undergång. Men medan det i »Förmöget folk» är den unge
mannen som förolyckas, är det här kvinnan — en underbart själfull, mjukt
tecknad kvinna —, som brutalt rycks bort av döden. I den sista tredjedelen
av boken skildras den redan åldrade mannen, till vilken kärleken åter bjuds i
ungdomens mest betagande form. Men ungdom tillhör ungdom, och årens
mognad måste lära oss åtminstone resignationens nödvändiga, men därför inte
mindre bittra konst.

Detta vemodiga slutackord, som klingat fram redan i första partiet av
boken, återvänder i Galsworthys andra rent individuella romanskildring, »Trots
allt» (»Beyond», 1917, omarbetad 1923), som alltså i likhet med »Den svarta
blomman» inte är en klass- och familjeroman som hans övriga. Men till skill-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:15:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1933/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free