Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR BIBLIOTEKEN KÖPA SKÖNLITTERATUR.
87
fällighet. Speciellt Englands berättarkonst utmärkes ju vanligen av vad man
brukar kalla sund vardagsrealism och kultiverad stil, och böckerna ha ofta ett
starkt moment av spänning och framåtskridande handling, som inte minst
tilltalar svenska läsare. För många erbjuder denna litteratur därför den mest
idealiska förströelseläsning, som tänkas kan, men å andra sidan bör man
naturligtvis inte förneka, att en del av den stora mängden anglosaxiska
översättningsböcker bjuder en väl enkel och stundom menlös underhållning. Några
av de uppräknade författarnamnen, som i första hand Stratton-Porter, Ruck,
Burroughs, Barclay, höra till denna mindre önskvärda kategori. Om man å
andra sidan här bland de högre siffrorna tycker sig sakna en del värdefulla
författare som H. G. Wells, Thomas Hardy, Bernard Shaw eller amerikanaren
Sherwood Anderson, så kan deras felande här — på samma sätt som jag tror
förhållandet vara beträffande en del svenska författare — bero på, att
biblioteken redan tidigare äga dessas skrifter. De upplästa namnen visa i alla hann
delser på ett mångsidigt och ganska representativt urval. Amerikanare och
engelsmän förekomma siffermässigt i ganska jämn proportion. Att Upton
Sinclair kommer främst — alltså före de båda nobelpristagarna Galsworthy
och Lewis — visar, vilken uppmärksamhet man alltjämt inom vidsträckta
kretsar visar denne författares samhällskritiskt betonade skönlitterära arbeten.
Siffrorna för Lewis, Dreiser, Linklater, Bromfield m. fi. peka emellertid också på
ett under de senare åren starkt ökat intesse för den yngre amerikanska
romanen, inte minst samhällssatiren. Bland engelsmännen lägger man särskilt
märke till den framskjutna plats, som några äventyrs- och detektivromanförfattare
helt naturligt intaga, och den fortsatta populariteten hos en del tidigare i
Sverige introducerade författare som Locke, Bennett, Gibbs, Phillips, Kennedy m. fi.
Men vid sidan av dessa märkas också ett flertal nya namn, bland dem så
betydande som Cronin, Lawrence och Richardson.
Den tyska litteraturen kommer med 690 arbeten av sammanlagt 65 olika
författare i tredje rummet bland översättningslitteraturerna, alltså efter den
norska och före den slaviska. Mer än 10 ggr påträffas följande författare:
Erich Maria Remarque 116, Ernst Zahn 100, B. Traven 62, Vicki Baum 47,
E. Dwinger och Thomas Mann vardera 29, Ludwig Renn 22, Leonard Frank
19, Goethe lika många, Jacob Wassermann 18, John Knittel 17, Lion
Feuchtwanger 16 och Karl Bröger 14 ggr. Även här förekomma endast 5 böcker
mer än 25 ggr, nämligen Remarques Vägen tillbaka 78, densammes På
västfronten intet nytt 38, Travens Dödsskeppet 29, Zahns Pietro Smugglaren 27
och densammes Livets tärningsspel 26 ggr. — Den som har kännedom om att
tysk litteratur på senare tid och framför allt efter kriget inte på långt när haft
samma vidsträckta läsekrets hos oss som förr i världen, blir nog snarast
förvånad över att totalsiffran för tysk litteratur är så pass hög. Som av de
upplästa namnen framgår, beror detta väsentligen på två omständigheter: dels den
oförminskade popularitet, som den schweiziske berättaren Ernst Zahn åtnjuter
i vida kretsar, dels det sedan flera år märkbara och alltjämt påtagliga intresse,
som kommer de s. k. skönlitterära krigsböckerna till del både från enskildas
och studiecirklars sida. Namnen Remarque, Dwinger och Renn gå härvidlag
i spetsen, men de åtföljas av en hel skara stjärnor av mindre ordning. Så
betydande psykologer och diktare som nobelpristagaren Thomas Mann och Ja-»
cob Wassermann ha också konstant en liten, men trogen publik, medan Goethes
förekomst på listan tyvärr sannolikt måste skrivas på den tillfälliga aktualitets
konto, som förelåg i och med 100-årsjubileet av hans död. I övrigt fäster man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>