Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
BERTIL ÅKERMAN.
liksom i romanerna låter han ofta sina sociala dramer utmynna i ett slags
frågeställning, som han överlåter åt läsaren och åskådaren att besvara.
I hans tidigaste drama, »The silver box» (1906, uppfört 1915 i Stockholm)
som sysslar med skillnaden mellan den teoretiska likheten inför lagen och den
praktiska tillämpningen av detta, kan man väl ännu spåra var författaren har
sina sympatier. Den rika odågan Jack Bartwick, som i fyllan och villan lagt
sig till med en kokotts väska, frestar den likaså överförfriskade, arbetslöse Jim
Jones att även begå en stöld. Men under det Bartwick blir utan straff, döms
Jones till fängelse —■ visserligen endast för motstånd mot polis — och hans
hustru, som även misstänkts för stölden, mister sin städerskeplats.
Skillnaden mellan de moraliska kraven på fattig och rik berör Galsworthy
även i »The eldest son» (1912), där Sir William Cheshire tvingar sin
skogvaktare att gifta sig med den flicka, som väntar ett barn med honom, men
samtidigt förbjuder giftermål mellan sin äldste son och sin hustrus
kammarjungfru, som dock befinner sig i exakt samma situation. Men ur detta drama
kan man inte utläsa författarens egen syn på den sociala olikheten.
Och skådespelet »Strife» (1909, uppfört i Stockholm 1912 under titeln
»Kamp»), i vilket modern strejkpolitik dramatiskt framställs, har en
fullkomligt opartisk, objektiv teckning av de bägge representanterna för kapitalistmakt
och arbetarkrav, John Anthony, en åttio års kraftkarl som grundlagt de verk
där strejken råder, principfast, oböjlig i sin strid för kapitalet, och David
Roberts, de strejkandes ledare, lika fanatisk i sin kamp för arbetarrätt. Utan
att ta parti för någondera sidan låter Galsworthy i konsekvent ironi dessa
bägge bli martyrer för sina åsikter i det de slutligen överges av sina egna
anhängare.
I »Justice» (1910) och »The fugitive» (1913, uppfört i Stockholm 1914
under titeln »Jagad»), som bägge skildra samhällets grymhet mot misslyckade
existenser, gör Galsworthy i överensstämmelse med sina dramatiska teorier lika
litet något försök att lösa det uppställda problemet, ehuru hans hjärta här som
alitid är på de olyckligas sida. Unge Falder (i »Justice»), som brutit mot
lagarna för att rädda sin älskade, knäcks av fängelsebehandlingen och, då han
vid frigivningen får veta att hans älskade blivit sin arbetsgivares älskarinna,
begår han självmord. Och Clare Dedmond (i »Fugitive»), som lämnat sin
man, med vilken hon levat i fyra års olyckligt äktenskap, alltså brutit mot en
samhällsinstitution, söker förgäves gestalta sitt eget livsöde men sjunker allt
djupare och går slutligen samma väg som Falder.
I flera av sina dramer behandlar Galsworthy klassinstinktens dominerande
makt, detta att personer i samma samhällsställning hålla ihop, kämpa för
varandra, söka skydda och försvara varandra utan hänsyn till om det är moraliskt
och juridiskt rätt eller icke, alltså det problem som vi mött som ett av hans
romaners huvudmotiv. Redan »Strife» framställde ju striden mellan
klasskänslan hos arbetare och kapitalister och »The eldest son» konflikten mellan
moralitet och klassinstinkt hos medlemmarna av en adlig godsägarfamilj.
»The skin game» (1920, uppfört i Stockholm 1920 under titeln »Öga för
öga») skildrar kampen mellan efterkrigstidens utarmade jordägare och rika
fabriksidkande uppkomlingar. I sitt försvar för sina ärvda rättigheter begå
medlemmarna av familjen Hillcrist en handling som de själva under andra
förhållanden skulle varit de första att fördöma. Förhållandet mellan legalitet
och moralitet, som alltså är detta, dramas tema, får i »Loyalties» (1922, upp^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
