Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AMERIKANSKA BIBLIOTEKSINTRYCK.
137
Principerna för semestern varierade ävenledes i hög grad, allt efter
tjänsteår, eller grad, eller inte alls. Dessutom tillämpades för personal, som varit
särskilt länge i vederbörande biblioteks tjänst, extra förmåner. I Brooklyn
t. ex. erhölls en månads extra semester efter 15 års tjänst och därefter ånyo
en månad extra vart tionde år. I New York Public erhölls en extra månad
efter 25 år tjänst, vid Pratt Institute free Library i Brooklyn erhölls 6
månaders semester med dubbel lön efter 25 års tjänst.
En annan sak, som var genomförd nästan överallt, var att anställda, som
önskade bevista biblioteksmöten, fingo göra detta med bibehållen lön, såvida
tjänstgöringen kunde ordnas så. Vissa större bibliotek betalade dessutom
resor och vivre för chefen och ett mindre antal tjänstemän vid besök på
biblioteksmöten. Dylika äro därute ganska vanliga, vilket kan utläsas av
notiserna därom i exempelvis Library Journal.
Sjukledighet behandlades på otaliga olika sätt t. o. m. så att man om man
icke är sjuk ett år, kan man få tillgodoräkna sig den sjukledighet med lön,
som man skulle åtnjutit, som tillägg till nästa års eventuella sjukledighet och
t. o. m. ytterligare ett år.
I Chicago kontrollerades personalens närvaro med tidur alldeles som i en
fabrik,, men så vitt jag vet var detta det enda stället med så rigorösa
bestämmelser. Personalens storlek enbart på huvudbiblioteket uppgick här till
bortåt 600 personer. Dagliga tidlappar var däremot en mycket vanligt
förekommande kontrollform, som också samtidigt tjänade statistiska ändamål.
Somliga bibliotek ha egen boksamling, avsedd för personallån, vilken
boksamling sedermera överföres till den ordinarie. Andra reglera personalens lån
av böcker efter vissa regler, så att exempelvis lån, sträckande sig utöver en
längre tid än en natt eller en söndag, endast fingo tagas såvitt vederbörande
bok varit utlånad minst tre gånger. Lån av skönlitteratur, som mycket ofta
tilldelades personalen i och för recensioner, fingo ej vara längre än tre
dagar.
Personalen hade oftast regelbundna möten, utom under sommarmånaderna,
och ibland användes extra personal för att dessa skulle kunna hållas under
tjänstetid och besökas av så många av »staben» som möjligt. Det förekom
möten med mycket varierande mellanrum, en vecka, en månad, eller
oregelbundet, och det vanliga programmet utgjordes av något föredrag, även av
utomstående, någon diskussion eller rapport från något biblioteksmöte av någon,
som varit där. Utom dessa möten för omväxlande studie- och nöjesändamål,
förekommo även gruppmöten av exempelvis filialcheferna, eller
barnavdelnings-assistenterna, eller referensbibliotekarierna, för att diskutera olika faser av
respektive tjänstgöring, jämföra olika metoder, i och för utväljande av någon
till enhetligt införande, eller för vidare prov, eller helt enkelt för utbyte av
åsikter i någon aktuell fråga.
När jag tänker på de många danskar och norrmän, som jag träffade
därute, jämfört med det ringa antal svenskar, som ägnat sig åt biblioteksstudier
eller biblioteksarbete där, får jag hoppas, att antalet svenskar skall kunna
ökas betydligt. Detta till ömsesidig fördel både för oss härhemma och för
U. S. A., som inte bara har lärdomar att ge oss, utan, och det såg jag också
därute, har en hel del att lära av oss, både här ifrån Sverige och från Europa
för övrigt.
11—330245. Biblioteksbladet 1033.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
