Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IÖ2
EINAR AHLÉN.
medfört, är det kanske onödigt att här orda om. Den djupaste orsaken är utan
tvivel, att tiden själv krävt den. Men de ledande målsmän för vårt
folkbildningsarbete, statens eller de frivilliga korporationernas, som förstått tidens krav
och bringat och alltjämt bringa den yttre organisationen i harmoni med
utvecklingen i övrigt, ha stor del i äran. Det är från dem impulserna komma till oss
i arbetet, och jag vågar försäkra, deras nit och möda är inte förgäves. När
så den nya biblioteksförfattningens anda och mening, att alla bibliotek, också
de minsta, skola bli verkliga studiebibliotek, där framför allt den, som
målmedvetet och med allvar bedriver sina studier, har något att hämta, genom
propaganda och upplysning blivit allmänt erkänd och tillämpad, då finnas
förutsättningarna för ett riktigt bokurval.
Kan till ledning några allmänna regler uppställas, efter vilka bokurvalet
bör ske? Försök ha inte saknats. I den handbok i biblioteksskötsel för mindre
bibliotek, som är utgiven av Norsk bibliotekforening, finns följande förslag
till procentuell fördelning mellan de olika kunskapsgrenarna:
Skrifter av blandet indhold................ 3 %
Filosofi og religion ..................... 6 %
Samfundslære ............................ 4 %
Folkedigtning ........................... 2 %
Sprog................................. 2 %
Matematik og naturvidenskap ............. 6 %
Praktiske fag ........................... 6 %
Kunst................................... 3 %
Idræt.................................. 2 %
Literaturhistorie......................... 3 %
Historie ................................. 10 %
Levnetsbeskrivelse....................... 5 %
Geografi og reiser....................... 8 %
Skönliteratur ........................... 40 %
Anmärkningsvärt är, att man har vågat sig på att ange inte bara
förhållandet mellan skönlitteraturen och facklitteraturen utan också en procentuell
fördelning mellan de olika avdelningarna inom facklitteraturen. Lämpligheten
härav anser jag för min del mycket diskutabel. Visserligen är det meningen,
att siffrorna skola tjäna endast »som en omtrentlig rettesnor», och inte slaviskt
följas, men ett så detaljerat förslag kan komma att binda och förhindra en
lokal anpassning efter låntagarnas behov, en princip, som jag strax skall
komma till. Att man inte ens i Norge är enig i denna fråga, framgår av ett
uttalande av Justus Broch i det föredrag, jag i början citerade: »Men ellers har
jeg for min del ikke saa meget tilovers for det. Disse prosenttal vil det altid
være vanskelig at opnaa enighet om. . . Jeg tror, at skuide et biblioteksstyre
ved sine aarlige indkJ0p binde sig til et bestemt skema, vilde det som regel före
til litet heldige resultater.» I motsvarande handbok, utg. av Sveriges allmänna
biblioteksförening, finns ingen motsvarighet till dessa »procenttal», utan man
nöjer sig med att konstatera: »Även i fråga om facklitteraturen gäller det, att
det är svårt att ge några allmänna principer utan att bokurvalet måste anpassas
efter behov och intressen inom den låntagarkrets, som det särskilda biblioteket
har att tillgodose.» Utan tvivel är denna försiktighet i rådgivningen både
styrka och svaghet. De små biblioteken landet runt arbeta under så olika
ekonomiska och organisatoriska betingelser och betjäna låntagarkretsar så olika var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
