- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Adertonde årgången. 1933 /
163

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FACKLITTERATURENS PLATS I DE MINDRE FOLKBIBLIOTEKEN. 163

andra i intressen och behov, att en smidig anpassning efter de lokala förhållandena
är alldeles ofrånkomlig. Men å andra sidan får den inte ge sken av ett tolererande
av den rena planlösheten, där tillfälligheterna öva ett avgörande inflytande vid
bokurvalet. Även på det minsta bibliotek måste det kravet ställas, att det, efter
längre eller kortare tid, kan erbjuda ett bokbestånd bland facklitteraturen, där
varje sida av mänskligt vetande är representerad i största möjliga utsträckning.
Att bibliotekarien personligen har ringa eller inget intresse för en kunskapsgren,
får därvid under inga förhållanden hindra honom från att välja böcker ur den.
Ett allsidigt, i bästa mening populärvetenskapligt bibliotek måste byggas upp.
Jag vill därmed inte ha sagt, att böckerna med nödvändighet skola väljas bland
de olika förlagens populärvetenskapliga serier, ehuru jag är beredd att erkänna
deras utomordentliga betydelse, särskilt för de mindre biblioteken. Blicken bör
även vara riktad på dyrbarare arbeten, som i gengäld för den ekonomiska
uppoffringen plöja djupare och ge mera. Det ligger dock en ofrånkomlig
sanning i Lektor Oscar Olssons ord:1 »Biblioteksstyrelsen bör dock tänka på, att
det är en mycket överkomlig sak för låntagarna att själva köpa de
billighetsböcker, som kunna intressera dem, under det att de i biblioteket ha en viss rätt
att fordra böcker, som de ha svårare att lägga sig till med själva.»
Ekonomiska svårigheter för de allra minsta biblioteken kunna bortelimineras, genom
att tiden för dessa kompletteringar utsträckes. Genom att i större
utsträckning, än vad hittills varit fallet, anlita antikvariaten vid bokinköpen kunna de
mindre biblioteken göra avsevärda besparingar. För den intresserade
bibliotekarien, som har klart för sig, att planmässigheten är ofrånkomlig, torde
svårigheterna att välja de rätta böckerna inte vara stora, när han har så god hjälp
till sitt förfogande som Skolöverstyrelsens kataloger och boklistor samt
Biblioteksbladet. Låntagarkretsens intressen kunna bli till god hjälp vid
bestämmandet av i vilken ordning bokförvärven böra ske.

Den planmässighet vid bokurvalet, som jag här talat om, är otänkbar, om
bibliotekarien icke under arbetets gång har den överblick över bokbeståndet,
genom vilken luckorna i detta tydligt framträda. Denna överblick kan endast
den systematiska katalogen skänka. Att många mindre bibliotek visa stora
ojämnheter i facklitteraturens bokbestånd, har delvis sin grund i att denna
katalog saknas.

När det gäller att bland de intressen och behov, som förefinnas hos de
låntagare, biblioteket betjänar, söka ledning och hjälp vid valet av böcker, ligger
det kanske närmast till hands att granska utlåningsstatistiken. Jag vill inte
förneka det berättigade däri. Faran av att ur den dra felaktiga slutsatser
ligger dock snubblande nära. Att en eller flera avdelningar visa höga
utlåningssiffror, bevisar nämligen inte med nödvändighet, att de, som besöka biblioteket, i
större utsträckning intressera sig endast för böcker i dessa avdelningar.
Orsaken är helt säkert i många fall, att bokbeståndet i andra kunskapsgrenar med
låga siffror är alltför magert. I det bibliotek, som jag förestår, ha först de
senare årens väsentligt ökade statsanslag möjliggjort en snabbare
komplettering av facklitteraturen. Jag har därvid gjort den både intressanta och
glädjande iakttagelsen, hur, allteftersom de olika avdelningarna bli bättre
tillgodosedda, en successiv utjämning av utlåningssiffrorna äger rum. Endast några
exempel: 1930 var utlåningssiffran för avd. filosofi och uppfostran och
undervisning 3.5 % av antalet utlånade band facklitteratur, år 1932 S%. Motsva-

1 Olssön, Oscar, Studiecirkelbibliotek och biblioteksskötsel. (Folkets studiehandbok 2.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:15:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1933/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free