Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ragnar Ljung: Något om dansk och norsk litteratur i folkbiblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
RAGNAR LJUNG.
på samma villkor som facklitteratur. Det senare göres emellertid här, varför den
låntagare, som så önskar, kan ta med sig 2 He- eller Hce-böcker men ett valfritt
antal Hda eller annan utländsk skönlitteratur i original, då denna liksom
facklitteratur kan lånas obegränsat.
Antalet Hda-vol. är hos oss tämligen obetydligt; vid årsskiftet utgjorde de 233
band, varav 91 danska. År 1931 köpte biblioteket sin grunduppsättning av norsk
och dansk litteratur, och denna samling har under de följande åren utökats med de
enligt kritikernas vittnesbörd bästa, nyutkomna böckerna, varav följer, att
nyanskaffningen ej blir så stor, särskilt som varje bok endast köpes i ett ex.
Hur många band ha då utlånats under åren 1931—34? Jo, sammanlagt 3,386,
d. v. s. varje bok har i genomsnitt utlånats 15 gånger. I ^ uttryckt blir medeltalet
3.25 av den samlade utlåningen eller om ungdomsböckerna frånräknas 3.4. För
jämförelsens skull kan meddelas, att endast avd. biografi och geografi ha högre
procentsiffra. Under första året var den likväl 4.8, men då fanns ej heller något större
antal engelsk eller tysk skönlitteratur, som kunde tävla om låntagarens gunst. Nu
när tillgången på visst sätt ej längre motsvarar efterfrågan och dessutom avd.
engelsk, tysk och fransk skönlitteratur i original väsentligt utökats genom nyinköp och
genom anskaffande hit av vandringsbibliotek, håller sig siffran för den dansk-norska
originallitteraturen helt blygsamt vid omkring 3 ^ pr år.
Rekordet för Hda-utlåningen torde innehas av Halmstads stadsbibliotek med i
medeltal 5.95 °/0 utlånade vol. under åren 1931—34. Delvis förklaras väl denna höga
siffra av stadens geografiska läge och bokbeståndets storlek. Dicksonska
folkbiblioteket i Göteborg utlånade vid huvudbiblioteket under tiden 1/4 1933—1U 1934 2.2 °/0
Hda, medan Jämtlands bibliotek i Östersund — märk grannskapet till Norge —
hade siffran 3.6 % för 1932 och 2.2 °/0 för 1933, men det torde observeras, att detta
bibliotek liksom Skövde endast köper Hda i original med undantag för
ungdomsböcker, vilka i det följande lämnas ur räkningen.1 Samma förhållande råder f. ö. även
i Hälsingborg. Karlstads stadsbibliotek borde genom sitt läge vara predestinerat
till höga utlåningssiffror. I själva verket var medeltalet för åren 1931—1934 0.88 %,
dock med en tendens till stegring. Stockholms stadsbibliotek, filial I, visar under
1934 en utlåning av 1.4 % Hda. I Borås var medeltalet för 4-årsperioden 1.4 °/0, i
Falun 0.69 °/0, i Katrineholm knappt 0.5 %, i Luleå 0.65 ^, i Djursholm, där
översättningar endast undantagsvis inköpas, 0.93 % med tecken till ökat intresse samt i
Linköpings stifts- och landsbiblioteks folkbiblioteksavdelning 1.7 °/0. Medeltalet i
°/0 uttryckt för de här omnämnda 12 biblioteken (Hälsingborg kan ej lämna exakta
sifferuppgifter) blir alltså 1.9.
Hur förhåller det sig då med låntagarnas intresse för Hda jämfört med det för
engelsk, tysk och fransk skönlitteratur i original? Ja, även därom kan besked
lämnas. Här i Skövde är det glädjande nog grannländernas språk, som leda med i
medeltal 55.8 ^ av all skönlitteratur på främmande språk, närmast följda av engelskans
26 °/0, tyskans 15.4 °/0 och franskans 2.8 °/0. Naturligtvis spelar härvid bokbeståndets
storlek en viss roli. Den engelska originallitteraturen räknar f. n. 112 vol. pius
vandringsbibliotekets 24. Denna absoluta majoritet för Hda är Skövde tydligen
tämligen ensam om. Närmast kommer Jämtlands bibliotek, där Hda år 1932
utgjorde 52.2 % av den utländska skönlitteraturen i original, men år 1933 sjönk
siffran till 45.4 %. Relativ majoritet har Hda även vid Dicksonska folkbiblioteket, där
siffran var 39.8 %. I Alingsås, Hälsingborg och Malmö ha låntagarna lika stort
1 Vad angår barn- och ungdomsböcker på danska och norska, hänvisas till Biblioteksbladet
1934, s. 28 och 63 ff., där de kända barnbibliotekarierna fröken Hildur Lundberg och fru
Änna Landergren ge några goda råd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
