Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ragnar Ljung: Något om dansk och norsk litteratur i folkbiblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
RAGNAR LJUNG.
Detta intresse för grannländernas litteratur måste naturligtvis hållas levande
genom inköp av nykomna arbeten. De bibliotek, som ej äro hågade att vänta ett
halvt till ett år på onödiga översättningar, behöva ej dra sig för priset, då detta är
ungefärligen detsamma i de tre skandinaviska länderna, ehuru det är beklagligt, att
vi endast få 10 °/0 rabatt på dansk och norsk liksom på annan utländsk litteratur.
Skulle ej en ändring härutinnan vara möjlig?
Större svårigheter vållar då bokurvalet. Visserligen ha de stora och medelstora
biblioteken i regel Bogens Verden samt Bok og bibliotek, vilka tidskrifter liksom
Biblioteksbladet innehålla recensioner av nykomna böcker, men trots detta kan man
inte alltid veta, om det eller det arbetet lämpar sig för svensk publik. Just med
tanke på denna omnämnas däremot ofta nya arbeten i de dagliga tidningarna saml
i några tidskrifter, främst då Bonniers litterära magasin, där kända danska och
norska författare stå för kritiken. Dock bör deras entusiasm för sina kollegers
prestationer tas med en viss försiktighet. Bäst vore att bokanmälningarna blevo
lättare tillgängliga genom boklistor och snara omnämnanden i Biblioteksbladet, något
som dr Kuntzel redan påpekat i sin förut omnämnda uppsats.
Att tiden för översättningarnas definitiva slopande ännu ej är inne, framgår
redan av vad ovan skrivits om utlåningen. Men om den stora allmänheten undviker
originalen av rädsla för överansträngning eller på grund av inrotade fördomar,
borde man vänta något annat av herrar och damer bokanmälare. Så återfinner jag
också i Studiekamraten 1935 nr 2/3, s. 28, en redaktionell artikel betitlad »En mur
som behöver rivas», till vilken jag ber att få hänvisa. Det är desto mer glädjande
att läsa detta, som intresset för originallitteraturen just hos arbetarungdomen
åtminstone här är sällsynt. En annan uppfattning i denna fråga har däremot den
kritiker, som i Aftonbladet för d. 4/i skrev på tal om Gulbranssens sista bok: »Man bör
hoppas, att den införlivas med vår översättningslitteratur. Detta så mycket mer
som vi faktiskt översätta för litet norsk och dansk litteratur och för mycket engelsk.»
Nej, den vägen bör man ej längre slå in på. Folkbiblioteken böra nog som
Uppsala stadsbibliotek vara »starkt betänkta på att slopa översättningarna» och på
så sätt tvinga förlagen att i stället inskränka denna sin verksamhet. Men samtidigt
gäller det att utrota fördomarna främst hos ungdomen. Karl Fischer hänvisade i
sitt föredrag till läroverkens och folkskolornas undervisningsplaner och till
föreningen Nordens outtröttliga verksamhet. En god hjälp har man dessutom i
tidningarnas och tidskrifternas kulturella originalartiklar, men än större betydelse ha väl
ljudfilmen och radion. Biblioteken kunna för sin del mer direkt påverka låntagarna
genom att tillhandahålla flera utlåningsex. av någon billig ordlista, t, ex. Wesséns
för norskan och A. Lindqvists för danskan (vardera kostar häftad endast 75 öre),
samt genom att söka kontakt med A. B. F:s och andra folkliga organisationers
studiecirklar. Kunde inte dessutom de mindre bibliotekens ofta magra
Hda-bokbe-stånd utvidgas med hjälp av det nystartade utländska vandringsbiblioteket, vilket
alltså även kunde omfatta Hda-böcker. Priset skulle visserligen bli högre, men
finansieringen underlättades genom indragning av översättningsex.
Det kan tyckas, att jag i det föregående väl ensidigt sysslat med skönlitteraturen.
Det är visserligen sant, men de svårigheter, som läsningen av danska och norska
romaner vållar mången, existerar knappast, när det gäller facklitteraturen, som ju —
med undantag kanske för avd. geografi — vänder sig till den direkt
studieintresse-rade och denne rädes knappast för några inbillade språkliga svårigheter. Här i
Skövde ha vi visserligen hittills endast inköpt ett mindre antal danska och norska
arbeten i facklitteratur, främst då sådan, som saknar svensk motsvarighet samt några
biografiska verk, vilka senare rönt god efterfrågan, men andra bibliotek däremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
