Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ragnar Ljung: Något om dansk och norsk litteratur i folkbiblioteken - A. Waldner: Utlåningen enbart är icke måttet på ett biblioteks effektivitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTLÅNINGEN ÄR ICKE MÅTTET PÅ ETT BIBLIOTEKS EFFEKTIVITET. $J
tyckas göra mycket stora sådana inköp av dylik litteratur. Intresset är naturligtvis
växlande. I Jämtlands bibliotek t. ex. är det synnerligen stort, särskilt för
reseskildringar, historia och biografisk litteratur, och så är även fallet i Halmstad,
Hälsingborg och Malmö. På andra håll tycks det vara jämförelsevis stort, ibland
ovisst, allt naturligtvis beroende på, i vilken utsträckning fackmannen finnes
representerad bland låntagarna.
Slutligen. I biblioteksarbetets många och angenäma bestyr äro de spörsmål,
som jag i dessa rader sysslat med, endast en mindre och till synes obetydlig
uppgift, som likväl fördenskull ej bör försummas. Våra bästa bundsförvanter i denna
vår strävan äro författarna själva, ty diktare som Ibsen, Pontoppidan, Undset och
Fangen riva säkert ner de ännu kvarstående murar, som fördomen rest mellan oss
och våra skandinaviska grannar — åtminstone hos eliten av läsare. Och längre nå
vi nog ej.
UTLÅNINGEN ENBART ÄR ICKE MÅTTET PÅ ETT
BIBLIOTEKS EFFEKTIVITET.
I oktobernumret av den amerikanska tidskriften Library Journal har miss Edith
Guerrier vid Boston public library skrivit en mycket tänkvärd artikel med
ovanstående titel. Den har åtskilligt av intresse att bjuda, även för svenska bibliotek,
i synnerhet för dem som ha att äska de för dessas drift nödvändiga medlen. Det
torde därför vara lämpligt att i Biblioteksbladet återge denna artikel i de delar därav,
som ha sin tillämpning även på förhållandena i Sverige.
»Oaktat utlåningen av böcker endast är en av de många grenarna av ett
biblioteks verksamhet, så är det den, som tilldrager sig den mesta uppmärksamheten,
isynnerhet när det gäller att bevilja anslag för personal till biblioteket. Den är kort sagt
den antagna enheten för jämförelse bibliotek emellan, och ända kan det bibliotek som
har den minsta utlåningen vara det, som gör samhället den största nyttan, om man
tillämpar en mera kvalitativ måttstock.
En klass läsare taga endast så mycket av den tjänstgörandes tid i anspråk, som
erfordras för själva det tekniska utlåningsförfarandet. Det är sådana som endast
önska ’lättläst’ ’skonhets’litteratur, och som icke anse sig behöva någon hjälp vid
valet därav.
Andra klasser av läsare önska erfaren hjälp omfattande obegränsade mängder
av tid, tålamod, kunskap och täkt. De draga stor nytta av biblioteket utan att dock
deras belåtenhet ikläder sig den dräkt, som mest tycks imponera på de
anslagsbevil-jande myndigheterna, nämligen lån av ’största möjliga antal böcker till minsta
möjliga kostnad’.
Dessa andra klasser kunna grovt sett uppdelas på följande vis:
i. Studerande, forskare eller andra personer, som fullfölja vissa bestämda
studier och som känna till författare och titel på det tryckalster, som de önska.
Om verket ifråga icke finnes i biblioteket är det den tjänstgörandes plikt att
taga reda på var det kan erhållas och hänvisa låntagaren dit, eller själv eventuellt
vidtaga åtgärder för att för låntagarnas räkning från något annat bibliotek inför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
