- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugonde årgången. 1935 /
108

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Henning Wieslander: Folkbiblioteken i England efter 1927

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

io8

HENNING WIESLANDER.

dyrbarare studielitteratur åt studerande från olika delar av landet, Dess
verksamhet kröntes med en sådan framgång, att biblioteket numera ombildats till ett
statligt »National Central Library». 1934 inflyttade det i nya storslagna lokaler, som
till stor del bekostats av Carnegie United Kingdom Trust. Detta centrala bibliotek
använder till skillnad från flera andra större engelska bibliotek sina bokskatter
uteslutande för utsändning till låntagare över hela landet. I förening med de s. k.
»library bureaux», som finnas i olika delar av landet och som ha till uppgift att
förmedla förbindelserna mellan de olika biblioteken inom ett visst område, att lämna
upplysning om var de önskade böckerna äro att söka o. s. v., har denna
utlåningscen-tral gjort det möjligt för vern som helst att genom bibliotekens förmedling få låna
snart sagt vilken bok som helst. Låntagaren har först att vända sig till det lokala
biblioteket; genom en »regional bureau» söker detta uppgift på var de böcker, som
biblioteket icke själv har, finnes att få bland bibliotek inom ifrågavarande »region» ;
de böcker, som ej finnas inom området, kunna i allmänhet erhållas från National
Central Library, antingen från dess egna förråd eller från något av de bibliotek,
som det samarbetar med.

Betr. grevskapsbibliotekens funktion som bibliotekscentraler inom varje
grevskap och deras arbetsmetoder hänvisas till ovan nämnda redogörelse i Bibl.-bl. De
siffror som anförts visa tydligt att även dessa reformer varit befogade.

Ett annat område av biblioteksverksamheten, där betydelsefulla framgångar
kunna konstateras, är samarbetet mellan biblioteken och skolorna. Redan före
folkbibliotekskommitténs utlåtande hade från en del håll röster höjts för att bibliotek
skulle läggas under kontroll av lokala »educational committees», men lyckligt nog
avstyrkte kommittén kraftigt en sådan anordning. »Ju mera biblioteken göra
anspråk på självstyrelse, desto mera måste de vara förpliktade att erbjuda det
fullständigaste samarbete med skolmyndigheterna.» En sådan principiell uppfattning är
också numera den vanliga, även om metoderna för samarbetet kunna variera.

Det samarbete som i detta fall ligger närmast till hands är givetvis mellan
biblioteken och de lokala folkskolorna. »Skolungdomen av i dag är den läsande
allmänheten av i morgon.» Och för såväl lärare som biblioteksfolk står det utan
vidare klart, att barnet bör få en viss biblioteksvana redan på skolstadiet och som
en del av undervisningen. Här framhåller förf. en sak, som vi nog även här i
landet ha varit i tillfälle att konstatera, nämligen att en välförsedd imgdomsavdelning
kan erbjuda betydligt större fördelar för en ungdomlig läsekrets än vad en
jämförelsevis liten boksamling i en skola kan göra.

Liksom på många håll här hemma ha skolklasser under lärarens uppsikt haft
övningar av olika slag i de engelska folkbiblioteken, och det är påfallande att
ojämförligt minsta antalet besök (knappt 6 %) ha gällt en allmän visning av bibliotekets
lokaler och arbetsmetoder, under det att de återstående haft lektioner antingen i
anslutning till bibliotekets handbokssamling eller med utnyttjande av dess samling av
bildmaterial. Värdet av konsekvent upplagda illustrationssamlingar understrykes
livligt, och då baloptikon och dylika reproduktionsapparater numera allmänt ingå i
skolornas utrustning är det lätt att förstå den praktiska nytta, som kan utvinnas ur
dylika bildsamlingar av någorlunda omfattning.

Även i samarbetet med andra bildningsorganisationer än skolorna, d. v. s.
studiesammanslutningar av samma typ som våra studiecirkelorganisationer, (Workers’
educational association, University extension lectures, radiolyssnargrupper m. m.),
har ett ansenligt arbete från bibliotekens sida nedlagts och goda resultat vunnits.

Hittills har förf. alltså sysslat med bibliotekens arbete utåt. Han understryker
emellertid, att den förbättrade ekonomiska ställning, som biblioteken fått genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:16:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1935/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free