Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Henning Wieslander: Folkbiblioteken i England efter 1927 - Knut Tynell: Bibliotekens bokinköp i sifferbelysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
no
KNUT TYNELL.
slutligen upprättandet av National Central Library, tillkommit, icke på initiativ
av den speciella fackorganisationen The Library Association, utan genom det
inflytande, som den förut nämnda Carnegieska donationsfonden i England, Carnegie
United Kingdom Trust, haft och den ekonomiska hjälp’, som den med sina stora
resurser kunnat lämna.
Det har alltså under de senaste sju, åtta åren gjorts högst anmärkningsvärda
framsteg inom den engelska biblioteksvärlden, och det både med hänsyn till kvantitet
och kvalitet. »Men naturligtvis återstår det mycket att göra. Och det är det som
återstår att göra, som ger kryddan åt vårt dagliga arbete... Men de resultat, vi
redan nu kunna peka på, ger oss rätt att utan pessimism ta itu med de uppgifter, som
vänta oss, och att med förtröstan emotse framtiden.» Med dessa ord avslutar Mr
Stewart sitt föredrag, som i koncentrerad form ger många, och väsentliga
upplysningar om engelskt biblioteksliv.
Utvecklingen inom vårt eget biblioteksväsen, den nya biblioteksförfattningen,
den ökade användningen av biblioteken, de många nya bibliotekslokalerna,
centralbiblioteksverksamheten och annat, som faktiskt ofta nog erbjuder osökta paralleller
med de engelska förhållandena, ger kanske även oss rätt att med tillförsikt gå
framtiden till mötes, även om de för varje bibliotek livsviktiga statsanslagen f. n. så
avsevärt beskurits. Vårt närmaste hopp gäller deras återställande till det normala.1
Henning Wieslander.
BIBLIOTEKENS BOKINKÖP I SIFFERBELYSNING.
Av Knut Tynell.
Folkbibliotekens nuvarande läge ger frågan om bokinköpen en särskild aktualitet.
De kraftigt stegrade lånesiffrorna och bibliotekens utnyttjande i ständigt ökad
utsträckning från en låntagarkrets med starkt differentierade studieintressen föra
med sig krav på ökat tillgodoseende av skilda litteraturgrenar, speciellt
facklitteratur av olika slag, och avvägningen mellan olika ämnesområden är förenad med
stora svårigheter på grund av de oftast starkt begränsade resurser, som stå till
förfogande. Författarnas önskemål om låneavgift och vissa i samband därmed
framförda synpunkter ha samtidigt aktualiserat problemet om i vilken utsträckning
den nyutkomna skönlitteraturen lämpligen bör ingå i bibliotekens inköp.
Första förutsättningen för en fruktbringande diskussion är en verklig
kunskap om tillståndet f. n. Under sådana omständigheter torde en redogörelse för
fördelningen av bibliotekens bokinköp vara synnerligen motiverad.
Till grund för de siffror, som i det följande lämnas, ligger i fråga om
stadsbiblioteken en rundfråga till samtliga stadsbibliotek, av vilka flertalet (83) lämnat
detaljerade svar. Resultatet framgår av följande tabell:
1 I fråga om den samlade utlåningssiffran kan det vara av ett visst intresse att jämföra
den med motsvarande siffror för de nordiska länderna. England har som av föreliggande
artikel framgår över 160 miljoner lån på över 40 miljoner invånare, d. v. s. 4 lån pr inv.
Lånesiffran i Sverige är proportionsvis åtskilligt lägre eller för folk- och studiecirkelbiblioteken
tillsamman (år 1933) 1.7 lån pr inv. Även om skolbibliotekens siffra (0.7 lån pr inv.) lägges till
— vilket åtminstone i någon mån skulle kunna vara motiverat — kommer man ej högre än
till 2.4 lån pr inv., d. v. s. ej mycket högre än till hälften av den engelska siffran. Siffran
för de danska folkbiblioteken är 2.6 lån pr inv., för de norska 1.5, vartill kommer för
skolbiblioteken 0.3 eller tillsamman 1.8 lån pr inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
