Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ingrid Danielsson: Något om biblioteksverksamhet vid sjukhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 NÅGOT OM BIBLIOTEKSVERKSAMHET VID SKOLOR.
de kvinnliga avdelningarna. Men naturligtvis finns det andra, som ej låta sjukdomen
hindra sig från läsning av tyngre och mera värdefull litteratur. Av facklitteraturen
äro särskilt reseskildringar och en del biografier av mera spännande art samt
djurskildringar omtyckta. Då biblioteket även är avsett för personalen, tages dessutom
i möjligaste mån hänsyn till deras önskemål, varför t. ex. en del medicinsk och
psykologisk litteratur inköpfes. Utlåningssystemet är detsamma som på
stadsbiblioteket med undantag av att naturligtvis inga låntagarkort förekomma, utan
låntagarens namn och avdelningens nummer antecknas på bokkortet. I trallen (en liten
pappask) ordnas korten avdelningsvis och inom varje avdelning i bokstavsordning.
En vanlig datumstämpel användes och lånetiden är 14 dagar. För att skydda
böckerna medföras tillklippta pappersomslag som påsättas vid utlåningen.
Efter det att vagnen lastats med ett urval böcker av olika slag börjar ronden.
På salarna går man från säng till säng, utlånar nya böcker och insamlar utlästa.
Även privatrummen besökas, då avdelningssköterskan anser detta lämpligt.
Mycket ofta får biblioteksassistenten utvälja böckerna åt patienten, som har obegränsat
förtroende för »frökens» smak. önskemålen variera mycket. »Gubbarna» vilja ha
äventyrsböcker, detektivromaner och reseskildringar. Moberg, Viksten, Göth,
Schulze (Gunnarson), Böjer och Hamsun samt naturligtvis Jack London höra dessutom
till favoriterna. »Gummorna» ha i allmänhet mycket svårt att ens antyda av vad
slag boken skall vara, men man får ju en viss vana att gissa, vad de vilja ha.
Korta berättelser och kärleksromaner, helst utan konstiga namn och med stor stil
och ej för tunga att hålla i är vanliga önskemål. Slutet bör helst vara lyckligt,
annars kan det hända som en patient en gång förklarade, att »blodsänkan stiger».
»Pettersson och Bendel», »Köksvägen» och »Även i tider som dessa» äro mycket
populära på alla avdelningar. Då många av patienterna äro barn, måste man ha
ett tämligen rikligt förråd av barnböcker, särskilt Barnbiblioteket Saga. Det
förefaller som om även 14-, 15-åringar här föredraga de riktiga sagorna, som de annars
säga sig djupt förakta. Ett fåtal av patienterna välja ur katalogen, och är någon av
de önskade böckerna ej med på vagnen, gå vi naturligtvis efter den. Dessutom
skaffa vi från stadsbiblioteket efterfrågade böcker som ej finnas på lasarettet.
Särskilt ofta gäller detta utländsk skönlitteratur, främst engelsk.
Samarbetet mellan stadsbiblioteket och centrallasarettet har visat sig
synnerligen fördelaktigt, vilket framgår redan av den kraftiga ökningen av
utlåningssiffrorna. Det är givet att personalen, som redan förut har tillräckligt att göra, ej
har tid att rationellt sköta utlåningen och ej heller att tillägna sig behövlig
fackkunskap. Vårt arbete är mycket uppskattat av patienterna, som ofta uttrycka sin
förtjusning över att avgiftsfritt få låna böcker på detta bekväma sätt. Deras
intresse är stort, och ingen publik är tacksammare, att ha att göra med. De resonera
gärna om böckerna och annat, bli helt bekanta med oss och fortsätta ofta om
möjligt som låntagare på stadsbiblioteket, sedan de blivit friska. Även läkare och
sköterskor visa förstående för vår verksamhet på lasarettet. Vi å vår sida måste
naturligtvis se till att vi ej gå i vägen utan smidigt anpassa oss efter lasarettets
arbetsschema.
I. D—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
