Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Helja Jacobson: Barnavdelningar i folkbiblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
HELJA JACOBSON.
vilka ej få uteslutas från biblioteket, icke emedan de hava bestämda intellektuella
krav och äro andligen mogna, utan emedan de hava förutsättningar att kunna odla
sin smak, och det kan ej ske för tidigt...
Inga senare ansträngningar kunna fullborda vad som. med lätthet uppnås tidigt
i livet, när det gäller att forma vanor, vare sig själsliga eller moraliska. Om det
finns någon som helst sanning i påståendet», fortsätter han vidare, »att det
offentliga biblioteket ej endast är en plats för tillfredsställande av den läsande publikens
önskningar, utan också, och i särskilt hög grad, en institution för uppfostran, vilken
skall skapa önskningar, där de ej existera, då bör biblioteket laga att dess
inflytande kommer de unga till godo så tidigt som möjligt.
Vid betraktande av denna fråga får man ej heller glömma, att för många av det
uppväxande släktet är ungdomen den tid, då de ha mera ledighet för läsning än
kanske någon gång senare i livet. Vid 13 eller 14 års ålder få många börja förtjäna
sitt uppehälle — en del måste kanske bidraga ännu tidigare — och senare äro deras
bildningsmöjligheter ganska små, ej heller äro deras omständigheter sådana, att de
uppmuntra dem till intellektuella ansträngningar.
För alla de ungdomar, vilkas hem sakna varje kulturell anstrykning, bör det
offentliga biblioteket ställa de resurser till förfogande, som gör det möjligt för dem
att i intellektuellt hänseende hålla jämna steg med sina lyckligare lottade kamrater, i
vilkas hem goda böcker öva sitt inflytande... Om biblioteket uraktlåter att göra
detta, är det ej värdigt att vara anknutet till vårt skolväsen, vars mål är att ge
varje människa en chans till likställighet med varje annan människa, om han kan
det.» Så långt mr Fletcher.
Man kan väl knappast undgå att bli övertygad om barnbibliotekens behövlighet,
om man ej varit det förut, efter att ha fått del av dessa erfarna och entusiastiska
auktoriteters uttalanden.
Däremot torde en och annan vilja invända, att det är alltför dyrbart med
barnavdelningar, vårt biblioteks finanser tillåter det ej, utan skolbiblioteket måste träda i
stället. För landsbygdens vidkommande är detta riktigt och det enda möjliga men
ej för städernas.
Då det samarbete, som äger rum mellan Malmö stads folkskolbibliotek å ena
sidan och Malmö stadsbiblioteks ungdomsavdelning å den andra, framhållits i dansk
skolpress, som bevis för ett ovanligt lyckat sakernas tillstånd, är jag tacksam för
detta tillfälle att få lägga fram några synpunkter i frågan.
Det är alldeles riktigt att samarbetet inom folkskolbibliotekens arbetsutskott i
Malmö löper fullständigt friktionsfritt och i största sämja och det vore väl
beklagligt annars, då mitt uppdrag består så gott som uteslutande i att vara behjälplig vid
bokval. Dä riktlinjerna för detsamma uppdragits av skolmyndigheterna, visserligen
i samråd med stadsbibliotekarien och mig men utan hänsynstagande till vår
reservation i ärendet, är det dock ej något bevis för att samarbetet ur bibliotekssynpunkt
sett är tillfyllestgörande eller idealiskt.
Skolbiblioteket, när det är som bäst, t. ex. i Göteborg, utgör ett utomordentligt
viktigt och värdefullt, ja nödvändigt supplement till undervisningen. Det gör barnen
mera allmänintresserade och dugliga att gå ut i livet, men det kan aldrig ersätta
barnavdelningen vid det kommunala biblioteket. Varför? Jo, skolbiblioteket hålles
endast öppet en kort stund på dagen för s. k. fri läsning, på sina håll inte alis. Detta
kunde kanske botas genom ekonomiskt vederlag till lärare som åtaga sig vakten.
Men då kvarstår det faktum, att det är av största vikt att barnen vänjas vid att
gå. till det bibliotek de vid äldre år i varje fall äro hänvisade till. Dessutom hålles
skolbiblioteket överhuvud taget tillgängligt högst åtta, ofta endast sju av årets tolv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
