Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7
- Axel Waldner: Om filmning av tidningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM FILMNING AV TIDNINGAR.
Av andrebibliotekarien Axel Waldner.
Enligt en undersökning B. W. Scribner i National Bureau of Standards’
Miscellaneous Publication n:o 145, utgiven den 19 juli 1934, innehålla tidningar, som
tryckts före år 1868, endast lumppapper av prima kvalitet och av praktiskt taget
obegränsad lagringshållfasthet. Den enda nötning tidningar av sådant papper
utsättes för i arkiv och bibliotek är av den mekaniska art, som upprepad användning
utsätter dem för, genom vikning, vid bläddring, vårdslös behandling o. d. Efter
år 1868 — det år då den mekaniska pappersmassan började användas — ha
tidningar och annat, som tryckts på papper framställt av trämassa, visat sig förändras
med åren såväl till färg som hållbarhet, så att allvarlig fara föreligger för att
dessa tryckalster med tiden vid hantering komma att alldeles sönderfalla. Deras
brukbarhet som källor för framtida forskning blir naturligtvis härigenom helt och
hållet illusorisk, om icke någon metod kan utfinnas, som hejdar eller upphäver denna
automatiska förstörelse.
Enligt Scribners ovannämnda uppsats finnas emellertid flera sådana metoder.
Den mest ideala anser han vara tidningarnas fotografiska reproduktion i miniatyr,
varigenom dessutom vinnes en enorm utrymmesbesparing i de lokaler, biblioteken
äro tvungna att inrätta för att härbärgera den ständigt växande floden av tidningar
och tidskrifter. Hur stor denna besparing är skall jag återkomma till längre fram.
Tekniken för framställandet av dylika miniatyrupplagor på glasplattor, papper,
eller film erbjuder inga som helst svårigheter, utan dessa ligga på andra plan, främst
på det ekonomiska. Men även de på film framställda kopiornas hållbarhet är ej med
absolut säkerhet konstaterad. Hur detta senare kan inverka på möjligheterna till
användning av film skall jag också återkomma till längre fram.
Andre bibliotekarien vid Kungl. Biblioteket C. Björkbom har i Nordisk Tidskrift
för Bok- och Biblioteksväsen 21 (1934) i en lång och förträfflig uppsats om
»Biblioteksfotografering» p. 183—196 på sidorna 193 och 194 även berört denna fråga och
omtalat det nyaste, som dittills (sommaren 1934) blivit bekant härom.
Sedan dess ha emellertid ytterligare fakta offenliggjorts och även en del arbete
uträttats, om vilket här för första gången skall rapporteras på svenska. Först och
främst har A. F. Kuhlman i Library Quarterly 5 (1935), aprilhäftet å sidorna
189—214, gett en mycket intressant och givande sammanställning av svaren å en av
Chicagouniversitetet under 1934 och 1935 riktad förfrågan till de största biblioteken i
U. S. A. och andra intresserade om en eventuell medverkan till ett projekt för
fotograferandet av 25 av världens mest betydande tidningar (även de äldre årgångarna)
och om det lämpligaste förfarandet härför. Svaren variera som väntat rätt mycket,
men komplettera varandra väl, med avseende på vad som kan uträttas, vad som kan
väntas, och vad det för närvarande kostar. En kort översikt även för svenska
biblioteks räkning kan därför anses motiverad.
Det förefaller som om det endast kunde bliva fråga om upptagning på normal
negativfilm av 35 mm. bredd, varvid även negativet skulle upptagas på s. k.
svårbrännbar film. Negativet, från vilket praktiskt taget hur många kopior som helst
kunna framställas, kan och bör kanske ändock förvaras under fullt betryggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:16:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1935/0264.html
