Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3i6
H. SKÖNLITTERATUR.
sonliga frigörelsekamp mot familjetryck och egen osäkerhet skildras i belysningen av ett antal
betydelsefulla processer. Ann Ranmarks blonda gestalt försvinner inte i massan av romanhjältinnor,
därtill är hon alltför markant skildrad. Också det övriga persongalleriet framstår i klar relief.
Alice Lyttkens kan konsten att berätta både trovärdigt och spännande; formen är diskret
underordnad motivet och romanen överhuvud av konstnärlig kvalité. E. M.
Malm, Einar. Ur askan i elden. [Dikter.] Nst. 1934. 88 s. (34269)
Einar Malm torgför sitt hjärtas lust och kval på ett slarvigt men mänskligt sätt, och han biktar
sina husliga bekymmer och fröjder så ohöljt, som endast Ingeborg Björklund gjort det i nyare svensk
dikt. Den förhärskande egenskapen är en oerhört självisk maskulinitet, vars försonande drag är den
naiva öppenheten. Det är ingen stor poesi, men den är medryckande, och i naturdikterna hävdar han
en obestridd rangplats i vår lyrik. S. R—n.
Martinson, Harry. Natur. [Dikter.] A. B. 1934. 147 s. 4: 25.
Lättillgänglig kan man inte kalla Martinsons lyrik, åtminstone inte för den som sitter fast i ett
äldre poetiskt formspråk. Men dess mjuka charm, dess mänskliga värme och dess obundna, ständigt
levande fantasi kan i längden ej undgå att tjusa och gripa. Ett och annat kan verka tillkommet för
konstiga ordsammanställningars skull, men på det hela taget tycks mig Martinson med denna
samling ytterligare befäst sin ställning i vår litteratur. S. R—n.
Martinson, Moa. Sallys söner. Roman. A. B. 1934. 217 s. (34437)
5:25.
Fortsättning på: Kvinnor och äppelträd.
I denna sin fortsättning på Kvinnor och äppelträd visar Moa Martinson samma egenskaper
som tidigare. En rättfram, osminkad skildring, byggd på god förtrogenhet med arbetar- och
bondelivet, kan hon ge. Samma vederhäftighet utmärker inte helt händelseförloppet och
karaktärsskildringen. Där tillkommer något slumpartat eller konstruerat; tillfälligheten spelar starkt in, då det
gäller för henne att exemplifiera livets brutalitet. Trots de knappa linjerna är porträttet av Sallys
gamla mor bäst, överlägset bilderna av både Sally och Sallys söner. E. L—m.
[Mattson, Henry.] Nya människor. Roman. [Av] Henry Peter Matthis
[pseud.]. N. o. k. 1934. 271 s. (34347) 5-* 5o, inb. 7:25.
En sträv och tung bok, mättad med modern politisk atmosfär, alldeles inte »underhållande»,,
men när man sätter sig in i den, läses den ända med ett visst intresse. Hjälten, en arbetsledare,.
är en otrevlig fras- och maktmänniska, som emellertid bär på medvetandet av ett oförsonat brott
och drives till ursinnets rand innan han offentligt bekänner och blir en »ny människa». Hans
psykologi är ganska invecklad, men några bifigurer stå klart. F. V.
Moberg, Vilhelm. Sänkt sedebetyg. Roman. A. B. 1935. 441 s. (Knut
Toring. 1.) (35222) 8: 75.
Moberg har utan tvivel skrivit både mera underhållande och bättre komponerade romaner än
»Sänkt sedebetyg», men aldrig har hans grepp om ämnet varit hårdare, hans sanningslidelse
hänsynslösare, hans miljö- och människoteckning skarpare etsad än i denna starkt autobiografiska torso.
Efter en suggestiv men något utkavlad ingress om redaktör Knut Torings vantrivsel i stads- och
standardkulturen följer den egentliga romanen — skildringen av unge Knuts barn- och ungdomsliv
nere i smålandsbyn. Med osviklig säkerhet och en vidunderlig blandning av sträv realism och skygg
lyrik blottlägger Moberg sin hjältes ömtåliga pubertetsår och förvandling från yngling till man,
hans yttre och inre konflikter, bildnings- och självständighetskamp. Oförglömlig är den
dödsdömda kärleksupplevelsen med bondedottern Ebba; i förbigående får man en rad oöverträffliga
scener ur svenskt allmogeliv. Mobergs hittills djupaste, mognaste verk. En framgång som
förpliktar. E.M.
Möller, Arthur. Rasförrädare. Roman. Holmstr. 1934. 190 s.
3:—, inb. 5:—.
Den lilla romanen har hämtat sitt stoff från nazistregimens första tid i en medelstor tysk stad
och ger exempel på antisemitisk förföljelse av råaste slag. Den är en tendensskildring, som målar
allt i svart och vitt. Autentiska redogörelser utan skönlitterär omstöpning äro otvivelaktigt att
föredraga framför dylikt novellistiskt reportage, gjort på avstånd från lokaliteten för händelserna.
E. L—m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
