Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagstadgad karenstid i våra bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6o
LAGSTADGAD KARENSTID I VÅRA BIBLIOTEK.
Författarnas i Bibl.-bl. flerstädes berörda krav på en ersättning i en eller annan
form för den minskade inkomst, som man ansett bli en följd av bibliotekens utlåning,
har lett till en ny utredning. F. d. hovrättsrådet Hj. Himmelstrand har fått i
uppdrag att verkställa »en förberedande undersökning rörande grunderna för en reform
av gällande bestämmelser om rätt till litterära och musikaliska verk samt därmed
sammanhängande spörsmål». Den sakkunniges »Promemoria ang. grunderna för en
reform av lagstiftningen om rätt till litterära och musikaliska verk» föreligger nu
(Statens offentliga utredningar 1937: 18). Utredningen utmynnar i ett förslag om
ytterligare utredning. Den sakkunniges eget yttrande om biblioteklånefrågan återges
här. Troligt är väl att nästa steg blir hörande av olika intresserade parter.
Ur yttrandet citeras följande:
Frågan, huruvida den oauktoriserade offentliga utlåningen länder författarna till
skada i ekonomiskt avseende, har besvarats på olika sätt. Bibliotekslånesakkunniga ha
funnit det icke kunna bindande bevisas, vare sig att gratisutlåningen skadar
författarnas marknad i bokhandeln eller att förhållandet är det motsatta; det anses icke
osannolikt, att både det ena och det andra kan vara fallet, beroende av olika platser
och förhållanden inom landet.
Någon fullständig bevisning i ena eller andra riktningen kan väl icke förebringas.
Då jag sökt bilda mig ett omdöme i frågan, har jag emellertid kommit till den
uppfattningen att den oauktoriserade utlåningen i regel är ägnad att väsentligen minska
författarens utsikter att erhålla skälig gottgörelse för sitt arbete. Det ökade
litteraturintresse, som allmänhetens fria lånerätt måste anses medföra, torde långt ifrån
uppväga den omedelbara förlust, som tillskyndas författaren.
Då författarnas arbete i stor utsträckning utnyttjas för folkbildningens
vidmakthållande och höjande, för att viktigt statsintresse alltså, synes det överensstämma
med rättvisa och billighet att de därför erhålla gottgörelse i en eller annan form.
Det nuvarande systemet har av författarföreningen, icke utan fog, betecknats som en
expropriation av författarnas rätt utan någon ersättning till dem.
På grund av mitt uppdrag tillkommer det mig i första hand att undersöka
huruvida vederlag kan beredas författarna genom en utvidgning av de auktorsrättsliga
befogenheterna. Visserligen har det sagts, att rätten att genom utlåning eller
uthyrning disponera över ett lagligen förvärvat exemplar faller utanför auktorsrättens
naturliga ram, men de skäl, som blivit gentemot denna uppfattning anförda i motiven
till 1930 års norska proposition, äga enligt min mening full giltighet. För min del
finner jag alltså något principiellt hinder ej möta för att — därest det eljest skulle
finnas befogat — i författarlagen införa regler i förevarande hänseende.
Författarnas krav är nu att de skola — vid sidan av de i 2 och 3 §§
författarlagen angivna befogenheterna — få sig tillerkänd en allmän uteslutande rätt att
bestämma i fråga om sina verks utlåning och uthyrning till allmänheten.
Vad först angår utlåningen i egentlig mening, den avgiftsfria utlåningen, har
jag emellertid icke tilltrott mig att förorda, att en absolut, under hela skyddstiden
gällande kontrollrätt härutinnan skulle tillerkännas författarna. De kulturintressen,
som uppbära biblioteksrörelsen, äro av den väsentliga betydelse, att varje åtgärd bör
undvikas som är ägnad att hämma rörelsens fortsatta utveckling; en sådan
kontrollrätt skulle otvivelaktigt vara i icke ringa grad hinderlig för bibliotekens verksamhet.
Det lärer ock kunna förutses, att en stark och utbredd opinion skulle inlägga en
bestämd gensaga mot en sådan anordning. Av förestående (i Bibl.-bl. ej refererade)
översikt av utländsk rätt framgår även att, åtminstone hittills, icke någonstädes
uthyrningen — än mindre den avgiftsfria utlåningen — av bokexemplar gjorts beroende
av författarens tillstånd.
Om man således efter min mening måste avvisa det föreliggande förslaget
angående en kontrollrätt, jämställd med de i nyssnämnda paragrafer av författarlagen
angivna befogenheterna och gällande under lika lång tid som dessa, behöver detta
icke utesluta att, om det låter sig göra, till författarnas förmån meddelas vissa skydds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
