Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bengt Hjelmqvist: Biblioteken och hembygdslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBLIOTEKEN OCH HEMBYGDSLITTERATUREN. 187
häftiga uppgifter möta sida vid sida med vederhäftiga, är frågan mera omtvistlig.
Att helt utmönstra arbeten av detta slag låter sig inte göra. Bibliotekets uppgift
torde snarare bli att genom lämplig handledning förebygga missbruk, handledningen
må sedan ges muntligen eller, om möjligheterna därtill finnas, i form av en tryckt
eller stencilerad resonerande översikt av den viktigare hembygdslitteraturen, i stil
med vissa av de topografiska bibliografierna i Biblioteksbladet.
Vad som här sagts om den begränsning av hembygdssamlingen, som hänsynen
till biblioteket och dess särskilda uppgifter framtvingar, har naturligtvis endast
avseende på det fall, då ett bibliotek har fria händer vid ordnandet av samlingen. Äro
händerna bundna genom donations- eller köpevillkor, ställer sig saken självfallet
annorlunda.
Den, som skall klassificera en hembygdssamling, som har avseende på mer än en
ort, ställes omedelbart inför frågan, om orten eller ämnet skall vara i första hand
utslagsgivande för placeringen. Vid ämneskatalogiseringen återkommer samma
frågeställning: skall det geografiska begreppet föregå sakbegreppet eller tvärtom? Båda
systemen ha sina förespråkare. Vad ämneskatalogiseringen beträffar, kan frågan
lättast lösas genom dubbla ämneskort: ett med orten och ett med sakbegreppet
först. Helst bör man inte nöja sig med hänvisningar; hembygdskatalogen skall
mer än som eljest är fallet göra tjänst som en serie specialbibliografier. Också
då sakbegreppet står först, föregås det givetvis i realiteten av ett geografiskt
begrepp: det underförstådda namnet på det område, som samlingen avser. Det är en
lösning som visserligen kostar en del möda men som i gengäld kommer frågan om
klassificeringen och placeringen på hyllorna att spela mindre roll. Oväsentlig blir
emellertid inte denna, så länge den genomsnittlige bibliotekskunden hellre letar på
hyllorna än i katalogen. Det kan då till en början konstateras, att en klassificering,
som i första hand tillgodoser de topografiska synpunkterna, är naturlig redan av det
skälet, att en hembygdssamling till sin grund är topografi. Då man till förmån för
en ämnesuppställning framhåller, att en historik t. ex. över sparbanken i Linköping
har sitt huvudsakliga intresse ur sparbankssynpunkt och inte ur Linköpings synpunkt
och följaktligen vill ha den placerad bredvid ev. befintliga monografier över
sparbankerna i Skänninge, Söderköping och Valdemarsvik, så beaktar man inte, att i
så fall östgötasparbankerna med ännu större rätt borde föras samman med
sparbankerna inom landet i övrigt. Samma skäl, som talat för en utbrytning i ena
fallet, kunna åberopas för ,en utbrytning också i det andra. Ser man problemet från
andra sidan utlåningsdisken — och från den sidan måste problemen ses — kommer
man till samma slutsats: det ligger i hembygdsforskningens natur, att den främst
intresserar sig för en enstaka ort och först i andra hand för en företeelse inom länet
eller landskapet i dess helhet. Med den antydda dubbla ämneskatalogiseringen blir
också andrahandsintresset tillgodosett.
Vad själva ämnesorden beträffar, må det vara tillåtet att uttala den
förvissningen, att en blivande tryckt ämnesordsförteckning kommer att inrymma en särskild
lista över ämnesord, lämpliga att använda under ett lokalt begrepp, en ort eller ett
område.
En topografisk uppställning ställer särskilda krav på själva
klassifikationssystemet. Något för svenska förhållanden avpassat enhetligt system för klassificeringen
aven hembygdssamling har inte uppställts och låter sig knappast uppställa i detalj
på grund av de hänsyn till de särskilda ortsförhållandena, som varje bibliotek måste
taga. Närmast till hands vore att katalogisera varje arbete enligt vanliga normer,
en samling biografier under avdelningen Lc(s) och ett geologiskt arbete under Ud,
och därvid utmärka placeringen i hembygdssamlingen med t. ex. ett h framför sig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
