Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bengt Hjelmqvist: Biblioteken och hembygdslitteraturen - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBLIOTEKEN OCH HEMBYGDSLITTERATUREN.
189
ningsverksamhet. Det som ligger nära leder över till det som är mera fjärran, det
kända till det okända. Alldeles särskilt bör biblioteket söka kontakt med
hembygdsföreningarna för att genom dem sprida kännedom om de möjligheter, biblioteket kan
erbjuda hembygdsforskaren. En god hembygdssamling hjälper biblioteken att hävda
sin ställning som kulturella bildningscentraler.
Till sist ännu en sak.
Samuel ödmann omtalar på ett ställe från sin vistelse i Delsbo, hur prosten
Lenæus visade honom sitt bibliotek och erbjöd honom att få låna vilken bok han
ville. Jag utbad mig, berättar ödmann, Osbecks resa till Kina. Till vad ända?
frågade prosten, ödmann svarade sig önska lära känna Kina. Ni bör, dekreterade
prosten, först lära känna den ort, varest Ni vistas, och gav honom sin ryktbara
Delsboa illustrata. — Jag tror inte, att biblioteken gentemot sina kunder böra
begagna sig av prosten Lenæus’ väl bryska propagandametoder. Men jag tror, att vi,
som stå i bibliotekens tjänst, kunde ha gagn av att själva följa prostens råd att
lära känna den ort, varest vi vistas. Först ett personligt intresse för hembygden och
hembygdsforskningen sätter oss i stånd att göra bibliotekens samlingar av
hembygds-litteratur fruktbärande på det rätta sättet.
Litteratur. Närmast som talesman för hembygdsintresset behandlar skriftställaren Per
Johnsson frågan om hembygdslitteratur i biblioteken i en uppsats i Biblioteksbladet 1917, s.
13 ff. En instruktiv översikt över den svenska lokalhistoriska litteraturen lämnar lektor Hilding
Rosengren i samma tidskrift 1922, s. 201 ff. Av norsk litteratur i ämnet må anföras ett par
uppsatser, den ena av J. Ansteinsson i For folkeoplysning 2 (1917), s. 97 ff., och den andra
av M. A. Kjørvik i Bok og bibliotek 1 (1934), s. 250 ff. För i England och Förenta staterna
använda system för klassificeringen av en hembygdssamling redogör J. Ormerod i The library
world 29 (1926/27), s. 147 ff o. 168 ff., 30 (1927/28), s. 14 ff. o. 119 ff. (The classification
and cataloguing of local collections). Bland amerikanska fackartiklar må särskilt framhållas en
uppsats av Florence B. Murray i Catalogers’ and classifieTs’ yearbook 4 (1934), s. 110 ff. med
bibliografi (The contents and catalog of a local collection with special reference to subject
headings).
» OMÖJLIGT ... n kan Inte ... VI KAN INTE ...
reda odd utan Cerandd bokdtöd - Cerandd etlketthållare
-Cerandd etiketter för vara backer, kataloger, tiddkrlfter . . .»
så säger, så skriver mina ärade kunder här i landet och i andra
länder. Prova själv! Erhålles hos bok- och pappershandlare
samt i parti hos fabrikanten Ing. R. Cerand, Schéelegatan 3,
Stockholm. Tel. 50 88 76. Prislista 35 på begäran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
