Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Linder, Greta. En festskrift till biblioteksdirektör Th. Døssing (Recension)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN FESTSKRIFT TILL BIBLIOTEKSDIREKTÖR TH. D0SSING. 55
tjänst —■ velat tacka honom genom en ståtlig festskrift, med bidrag frän ett lo-tal
av hans medarbetare och lärjungar. {Danske Folkebiblioteker. Arbejdets Opgaver
Dg Vilkaar. Festskrift til Biblioteksdirekter Th. Dossing. Centralbiblioteket,
Ha-derslev 1937, pris kr. 7:50.)
Innehållet ger ett mycket instruktivt tvärsnitt genom danskt biblioteksarbete
av i dag och de problem som just för närvarande äro aktuella. Däremot saknas den
samlade historiska översikt över de tilländalupna 25 åren, som skulle ha utgjort
en utmärkt inledning. Skälet godtages emellertid av alla initierade; det är en
uppgift som självfallet bör reserveras för biblioteksdirektörens egen penna.
Den första uppsatsen, av Svend Thomsen, är nu i stället ägnad bibliotekens
bokinköp och inledes med en historik över de urvalslistor till hjälp för
folkbiblioteken, som med längre eller kortare mellanrum utkommit i Danmark ända sedan
Det konglige Landhusholdningsselskab är 1807 gjorde det första försöket. De
senaste årens samarbete på detta område , t. ex. den i ett par upplagor utgivna
Falles-katalogen, en förteckning över det för de större biblioteken gemensamma
grundbeståndet, har slagit väl ut, men författaren anser, att det ännu finnes plats för en stor
annoterad mönsterkatalog, som han tydligen menar bör läggas pä en bredare basis
än den nyssnämnda, endast mycket sparsamt annoterade katalogen (det är att märka,
att man i Danmark hittills ej haft någon motsvarighet till den svenska
grundkatalogen med dess årliga tillägg). — I fråga om bibliotekens bokurval intar
författaren rent principiellt en mellanställning mellan dem, som anse att böckernas
litterära värde bör tillmätas en avgörande betydelse vid bibliotekens inköp, och dem,
som äro benägna att mera anpassa sig efter den bredare publikens intressen. Vad
alla torde vara ense om, är vikten av att biblioteken söka grundligt lära känna sitt
klientel och kartlägga dess intressen, ett arbete som kommer att ta betydligt mera
tid och sakkunskap i anspråk, än biblioteken som regel hittills kunnat använda pä
denna uppgift.
Robert Hansen skriver en utmärkt klarläggande uppsats om ett av
biblioteksväsendets centrala problem, nämligen utbildningen. Förf., som omhänderhar den
dagliga ledningen av den danska biblioteksskolan, koncentrerar sig till den verkliga
yrkesutbildningen (lämnande åsido utbildningen för ledarna av de små biblioteken,
vilken han tidigare i annat sammanhang behandlat) och kommer därvid in pä ett
antal hithörande även i Sverige diskuterade problem.
En viktig fråga är den om en eventuell uppdelning av undervisningen pä tvä plan,
avsedd för blivande överordnad, respektive underordnad personal. Ett försök i
denna riktning gjordes för flera år sedan i Danmark, men saken skrinlades ganska
snart. Det befanns omöjligt att, på det tidiga åldersstadium det här gäller,
utpeka dem, som i längden komma att visa sig lämpade för högre befattningar. Ä
andra sidan är det sant, att de allra största biblioteken efterhand kunna tänkas fä ett
något större behov av underordnad, med rent rutinarbete sysselsatt arbetskraft,
varvid frågan om den lämpligaste utbildningen för detta ändamål kan bli ett
nytt problem. Men för närvarande betraktas saken inte som direkt aktuell i
Danmark; där som här i Sverige kan man väl säga, att problemet hittills knappast
existerat, då det ju i biblioteken sedan gammalt kvarstått äldre personal med lägre
bäde teoretisk och praktisk utbildning än den som nu påfordras, varför det
brännande problemet nästan genomgående varit och antagligen för lång tid framåt kommer
att förbli att öka procenten av välutbildade krafter.
Ett annat viktigt problem är specialutbildningen, därvid det i främsta rummet
gäller vad som bör göras för blivande skol- och andra barnbibliotekarier. Förf.
anser tiden inte mogen för en verklig linjeuppdelning i biblioteksskolan, då chanser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
