Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Linder, Greta. En festskrift till biblioteksdirektör Th. Døssing (Recension)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 GRETA LINDER.
na pä detta fält ännu äro för små för att vederbörande skulle våga ta risken att
avstå från någon mera väsentlig del av den för huvudmassan av platser erforderliga
utbildningen. Vad som närmast kan tänkas ifrågakomma är i stället en extra
utbildning genom kurser med vissa års mellanrum.
Vad utbildningen före skolan beträffar framgår det, att den teoretiska
utbildningen i Danmark ligger lägre än den vanligen gör i Sverige, väl bland annat
beroende på att man i Danmark inte har någon akademisk examen, som ligger lika
lämpligt tillrättalagd för ändamålet som vår fil. kand.- och fil. ämbetsexamen.
Student- eller folkskollärarexamen är där det vanligaste underlaget. — Vad den
praktiska förutbildningen beträffar är den däremot i Danmark grundligare än hos oss,
f. n. c:a två år (varvid är att märka, att eleven efter några månaders prövotid
åtnjuter lön).
Emellertid har man i Danmark inte ansett den nuvarande utbildningen svara
mot de ständigt ökade krav, som ställas på folkbibliotekens personal, utan har gått
i författning om förlängning av biblioteksskolans lästid från f. n. ett halvt till
ett helt år. Därutöver anser förf., att den praktiska tjänstgöringstiden borde
utökas till tre år, varvid den egentliga undervisningen skulle koncentreras till de
två första åren. Därefter skulle inträdesprövningen till biblioteksskolan äga rum
— i Danmark verkställd genom personligt förhör av två av Statens
Bibliotekstil-syns ämbetsmän — varefter det tredje året skulle betraktas som ett mognads- och
självstudiumår. Alternativt tänker sig förf. en två-årig biblioteksskola, varvid detta
tredje elevår skulle bortfalla. På båda sätten skulle man komma upp till en lästid,
som motsvarar lärarutbildningens.
Förf. diskuterar även frågan om ett inlemmande av den praktiska utbildningen
i själva biblioteksskolans plan, vilket alltså skulle innebära, att man finge ett
biblioteksseminarium ungefär i stil med folkskoleseminarierna, med praktiskt och
teoretiskt arbete sida vid sida (såsom det för övrigt, åtminstone tidigare,
förekommit vid några av de amerikanska biblioteksskolorna). En sådan ordning skulle utan
tvivel innebära större garantier än den nuvarande med praktisk utbildning vid en
mängd olika bibliotek, vilken naturligtvis ger ganska ojämna resultat. Men förf.
anser, säkerligen med all rätt, att apparaten och kostnaderna skulle bli för stora i
förhållande till det relativt obetydliga elevantalet; det skulle ju nämligen under
sådana förhållanden komma att röra sig om ett 3- å 4-årigt seminarium.
Aage Bredsted skriver om biblioteksbyggnader och ger därvid en nyttig men
allmänt hållen översikt över fordringarna på en modern biblioteksbyggnad och de
olika lokaler den bör innehålla. Om utrymmet hade tillåtit det, hade man nog pä
denna punkt önskat en mera specialiserad redogörelse med utnyttjande av det rika
material, som för närvarande står till buds i Danmark. Frågan om
biblioteksbyggnader och deras inredning samt inventarier och andra utensilier av olika slag vore
för övrigt ett ämne, som man snart skulle önska behandlat i ett större
samlingsverk på något nordiskt språk, eventuellt ett samnordiskt arbete, ett förslag som
åtminstone vid något tillfälle redan tidigare förts fram, när det gällt de små
bibliotekens lokaler.
H. Hvenegaard Lassen, som tillhörde den allra första uppsättningen
centralbibliotekarier i Danmark och sitter inne med en ovanligt stor erfarenhet, tar upp några
spörsmål angående centralbibliotekens arbetsförhållanden. Han finner bl. a., att
cen-tralbiblioteksanslaget, som efter ett minimum om 3,000 kronor utgår i proportion till
det lokala anslaget, ej utgör ett tillräckligt vederlag för en del centralbibliotek, som
därför att de ligga i relativt små städer inte komma upp till maximum för ett
cen-tralbiblioteksanslag (för närvarande 6,400 kronor) men som kunna ha ett stort och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
