Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Linder, Greta. En festskrift till biblioteksdirektör Th. Døssing (Recension)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 GRETA LINDER.
även i Danmark, detta dock något senare än i Sverige och alldeles särskilt i Norge,
sam ju är ett föregängsland pä detta område. Inom armén och flottan torde också
en del arbete återstå. Vidare skulle man förmoda, att tillgängen på böcker för de
gamla pä ålderdomshem o. s. v. lämnar en del övrigt att önska i Danmark liksom
i Sverige, ehuru det är möjligt, att den intensivare centralbiblioteksverksamheten i
Danmark löst en del speciella biblioteksproblem av denna natur, som ännu kvarstå
hos oss.
Festskriften avslutas med en uppsats av E. Gotzsche om Folkebibliotekernes
Laan fra de videnskabelige og faglige Biblioteker. I detta avseende framvisar
Danmark betydligt mera avancerade förhållanden än Sverige, där utbyggandet
av centralbibliotekssystemet — med vilka denna fråga intimt sammanhänger — gått
mycket långsammare. Hur hela det danska biblioteksväsendet numera fungerar som
ett enhetligt system är här ej platsen att redogöra för, ej heller för de problem, som
kunna återstå. Det får räcka att påpeka, att förf. lämnar en del statistiskt material,
utvisande den starka tillväxten av de interurbana lånen, där också det glädjande
faktum förtjänar omnämnas, att de svenska vetenskapliga biblioteken ställa sig
synnerligen förstående för begäran om län från de danska folkbiblioteken.
Den sedan långliga tider tillbaka pågående diskussionen om statsbibliotekets i
Aarhus ställning som övercentral •—■ ett av danskt biblioteksväsens segslitnaste
spörsmål — har nyligen lett till ett förslag från en särskilt tillsatt kommitté, vilket synes
ha förutsättning att leda till en slutlig överenskommelse. Det hade därför varit
intressant att få med en redogörelse för förslaget i detta sammanhang, vilket
emellertid ej låtit sig göra, då dettas innehåll inte varit känt, då uppsatsen skrevs. Det
kan dock här nämnas, att statens budgetförslag för 1938^39 fastslär
Aarhus-bibliote-kets särställning bland de stora statliga biblioteken, då det gäller att tillhandagå det
folkliga biblioteksväsendet med hjälpmedel, över vilka detta ej själv förfogar.
Allt som allt ger festskriften en god överblick över de aktuella problemen och
framtidsperspektiven inom det högt utvecklade danska biblioteksväsendet av i dag
och erbjuder även för svenska läsare stort intresse. Man finner hela tiden, att man
här rör sig pä ett område, där nordisk gemenskap i form av ständigt utbyte av
erfarenheter är en faktisk verklighet. Redan föregångsmännen vid seklets början
voro i hög grad skandinaviskt orienterade, och det nu tilländalupna kvartssekel,
under vilket det moderna folkbiblioteket skapats som ett viktigt led i raden av
samhälleliga institutioner, har sammanfallit med en lycklig period av intensifierad
samverkan i de nordiska staternas liv. Den nu ledande biblioteksgenerationen har ända
frän början varit inställd på ett ömsesidigt tagande och givande. Resultatet har
också blivit en överensstämmelse ej blott i det viktigaste av allt, själva
grundsynen på folkbibliotekens plats och uppgift i samhället, utan även i mänga fall i den
praktiska utformningen, som vi själva äro medvetna om och som antagligen är ännu
mer i ögonen fallande för en utomstående betraktare. Ett eklatant vittnesbörd
härom, som säkerligen inte återfinnes pä många andra områden, är det faktum, att det
varit möjligt att anordna ett assistentutbyte mellan biblioteken i de olika länderna,
där alltså vederbörande omedelbart rycka in i reguljär tjänstgöring.
Att denna samverkan varit en faktor av största betydelse äro alla ense om. Den
har i hög grad befordrat bibliotekssakens växt i alla de nordiska länderna under den
ofta mödosamma nydaningsperioden, och den har givit och ger — mitt i allt det
experimenterande, som måste vara en ung och livskraftig rörelses signum — en
trygghetskänsla, som ej vore möjlig att känna, om var och en stode ensam och endast
hade egen erfarenhet att lita till.
Greta Linder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
