Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Wiberg, A. Stockholms första stadsbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I02 ALBERT WIBERG.
grundade han redan 1772 en läsecirkel för utländska tidskrifter i Uppsala, och
tven-ne är senare, 1774, inrättade han, troligen efter Salvii mönster, ett lånebibliotek.
Sedan han detta och några av de följande åren företagit flera utländska
studieresor, utvidgade han sin bokhandel till att omfatta filialer i både Äbo och
Stockholm, vartill kom att bokhandelsverksamheten på bägge ställena förbands med
biblioteksrörelse. Särskilt märkligt blev hans lånebibliotek i Stockholm, ty detta
utvecklade sig till och fick karaktären av ett verkligt stadsbibliotek, Stockholms
första.
Redan Lars Salvius hade, som ovan antytts, idkat boklånerörelse i Stockholm,
men såväl hans lånebibliotek liksom också bokhandlaren Holmbergs, synes ha
bedrivits som blott en särskild avdelning av bokhandeln, utan att andra större krav
ställdes än att nödtorftigt stå kunderna till tjänst. För lånerörelsens utvecklande
till en verklig biblioteksrörelse i modern mening blev nu Swederi insats av
banbrytande betydelse. I den samtida tidningspressens notiser och meddelanden kan
man tämligen lätt följa det märkliga bibliotekets uppkomst och öden.
Första notisen om det nya biblioteket förekommer i Stockholms Posten den 5
oktober 1784. Här framhölls den betänkliga brist, som vidlådde Stockholm, dä
denna huvudstad till skillnad frän flertalet andra saknade ett för alla tillgängligt
offentligt bibliotek. Samtidigt kritiserades de redan i gång varande lånebiblioteken
— närmast är det väl fråga om Holmbergs och Cleves — emedan den där
utlånade litteraturen var närmast värdelös, eller i varje fall icke upptoge mera
efterfrågade arbeten.
Efter ytterligare 14 dagar framlägger så Swederus sin »plan» till ett nytt och
för alla tillgängligt bibliotek. Offentliggörandet skedde såväl i dagspressen som i
den av Swederus själv redigerade Tidningar för svenska bokhandeln. Enligt
denna plan skulle biblioteket vid öppnandet den i december 1784 innehålla till en
början omkring 1,500 volymer »bestående av teologiska, filosofiska, geografiska,
historiska och topografiska böcker». I samlingen ingick dessutom Belles Lettres, såsom
franska, tyska, danska och svenska romaner samt en del verk på latin, engelska och
italienska. Villkoren för att få begagna biblioteket, som principiellt stod öppet
för alla och sålunda i detta hänseende var ett verkligt folkbibliotek, voro, att
låntagarna subskriberade för en viss tids läsning, dels också, att de lämnade en »pant»
som säkerhet för lånade böcker. För 16 skilling i månaden fick man läsa hur
mycket man ville eller orkade med. Subskriberade man däremot för hela året pä en
gäng blev kostnaden tre riksdaler, allt i specie räknat.^ I biblioteket skulle till
läsning på stället hållas en del särskilt aktuella utländska tidskrifter, såsom t. ex. Critical
Review, Esprit des Journaux, Allgem. Deutsche Bibliothek, Götting. Anzeiger samt
några naturvetenskapliga journaler.
Sedan Swederus den 2 november inlämnat sin ansökan till kanslikollegiet med
anhållan om att bli försedd med privilegium pä länebiblioteket, utlät sig kollegiet redan
samma dag i sin resolution, att hans företag »ansågs med nöje och ländande sä väl
till menighetens gagn som litteraturens befrämjande», varför det lämnade sitt
tillstånd. Biblioteket kunde sålunda programenligt öppna sin verksamhet den i
december uti ■— som det hette i de samtida avertissementen — det Bungencronska
huset N:o 124 vid Stora Nygatan. Av de notiser tidningarna lämna om evenemanget
synes starten ha blivit lycklig och varit föremål för allmän uppmärksamhet och
tillfredsställelse.
’ Biblioteksavgifterna synas ha beräknats att täcka omkostnaderna samt möjliggöra nya
bokinköp. Däremot synas de icke ha beräknats giva ägaren vinst i egentlig mening. Offentliga
anslag till ett sådant ändamål voro vid denna tid otänkbara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
