Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Larson, L. Läro- och läseboken i skolbiblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄRO- OCH LÄSEBOKEN I SKOLBIBLIOTEKET.
Av Överlärare Lorentz Larson.
Skolman i allmänhet och skolbibliotekarier i synnerhet nära en livliv önskan att
finna goda kunskapsgivande böcker i olika ämnen för barn och ungdom. Trots de
erkännansvärda försök som gjorts under senare är, framför allt de »serier» som
publicerats, är ännu bristen pä sådan litteratur stor. De ungas fackböcker, både de av
äldre datum och nyare äro sällan fullt tillfredsställande. Framför allt lida de av
bristande språklig lättillgänglighet. I en utsträckning som man ännu ej i någon mån har
klart för sig är den språkliga formen, som lägger hinder i vägen för tillägnelsen.
Kunskapsgivande böcker för de unga, oftast skrivna av fackmän, äro vanligen sakligt
oklanderliga, men framställningen är fortfarande ofta alltför abstrakt, ordvalet för
svårt, meningarnas konstruktion för invecklad för att det hela skall bli lätt begripligt
och intresseväckande och locka barnen till läsning på egen hand.
En kategori av böcker som man alltför litet beaktat vid inköp till skolbiblioteken
är läro- och läseböckerna. Våra främsta pedagoger författa eller redigera våra bästa
läro- och läseböcker. Dessa böra därför fylla höga krav på god språklig och
pedagogisk framställningsform. I den mån de fylla sådana krav, böra de även kunna bli
värdefulla tillskott i våra skolbibliotek. Läro- och läseböcker för real- och
mellan-skolorna med deras i förhållande till folkskolorna mera omfattande kurser torde lämpa
sig som bredvidläsnings- och uppslagsböcker för folkskolans elever. På samma sätt
böra gymnasiets böcker ha en uppgift att fylla i närmast lägre skolformers bibliotek.
Det utkommande Tillägget till grundkatalogen upptar även några år 1936 utkomna
läro- och läsböcker som lämpliga för skolbiblioteken.
För tre år sedan tillsatte Kungl. Maj :t sakkunniga med uppgift att göra en
inventering och granskning av de läro- och läseböcker, som användas vid våra olika
skolformer. De sakkunniga voro rektor Gideon Daneli, fil. lic. Nils Forssell, rektor
Ivar Sefve och överlärare Ragnar Wirsén. Dessa gjorde en kvalitetsgallring av
böckerna. De bedömde dem efter deras språkliga och pedagogiska framställningsform,
med hänsyn tagen även till tryck, papper, bindning, etc. Resultatet av deras arbete
framlades i en förteckning, däri undersökningsmaterialet var grupperat i vad man
kallade. A-, B- och C-böcker. A-böckerna äro de som i olika avseenden äro bäst.
Här föreligger alltså en lista på böcker, som av framstående pedagogisk och språklig
sakkunskap ansetts fylla högt ställda krav. Förteckningen finns ej i tryck, och det
har ansetts vara av värde för skolbiblioteken att i denna tidskrift ange några av de
böcker, som särskilt lämpa sig för dessa, och då närmast för folkskolornas bibliotek.
Av naturliga skäl ha böcker som äro avsedda för skolformer, som bygga närmast på
folkskolan, alltså real- och mellanskolor, blivit fylligast representerade. Några böcker
för gymnasiet ha även medtagits. Dessa torde även lämpa sig för real- och
mellan-skolornas bibliotek och i några fall vara av värde som uppslagsböcker för läraren.
Samtliga här föreslagna böcker ha av de sakkunniga betecknats med A, och endast
böcker i sådana ämnen, där bredvidläsnings- och uppslagsböcker i större utsträckning
kunna komma till användning, ha medtagits.
Förteckningen upptar först böcker i modersmålet. De större skolbiblioteken ha
kanske användning för Adolf Nordens lilla språkhistoriska skrift Det svenska skrift-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
