Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Larson, L. Läro- och läseboken i skolbiblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄRO- OCH LÄSEBOKEN I SKOLBIBLIOTEKET. 137
språket. I folkskolan sysslar man i mycket liten utsträckning med litteraturhistoria,
men en kortfattad lärobok i ämnet torde dock försvara sin plats. A. Isaacsson,
illustrerad litteraturhistoria för realskolor, bör i första hand komma i fråga. Den är
emellertid i huvudsak densamma som författarens Illustrerad litteraturhistoria för
fortsättningsskolor samt falkskolans högsta klass. Endera av dessa böcker med deras
enkla och konkreta framställning torde närmast motsvara folkskolans behov. Av
något större omfattning, men utan mera framträdande förtjänster, är
Mjöberg-Wahl-gren, Kort svensk litteraturhistoria för ungdomsskolor. I det något större biblioteket
torde en utförligare framställning av svenska litteraturens historia behövas. Biand
förteckningens böcker kan då nämnas Hj. Alving, Svensk litteraturhistoria. Avsedd
för gymnasiet ligger framställningen över genomsnittsnivån för folkskolebarn. Denna
värdefulla bok är emellertid försedd med register och torde kunna användas som
uppslagsbok av läraren och av mera försigkomna elever.
Förteckningen upptar ett flertal läseböcker. Av dessa har Realskolans läsebok,
utgiven av Hänninger m. fl., vunnit en uppskattning, som är helt och hållet
välförtjänt. Den är ett omfattande verk i 5 delar på vardera över 300 sidor. Den
innehåller många uppsatser i skolans olika ämnen av framstående författare men är
framför allt en förträfflig antologi av lättillgänglig svensk skönlitteratur. Utstyrseln är
förnämlig och priset relativt lågt. Realskolans läsebok har stoffet fördelat pä olika
ämnesområden. — Rent skönlitterär och i huvudsak kronologiskt ordnad är den
välkända J. Mj Öberg, Svensk litteratur frän Dalin till våra dagar. Skolbibliotek, som önska
en mindre omfattande antologi, kunna välja mellan G. Lindblad, Läsebok i svensk
litteratur för kommunala mellanskolor, E. Grip, Svensk litteratur, och J. Mj Öberg, Svensk
läsebok för real- och flickskolors högre klasser jämte litteraturhistorisk översikt.
Flera av de isländska sagorna och några av Eddans dikter utgöra den yppersta
ungdomsläsning. Förteckningen upptar även ett par goda urval ur den isländska
litteraturen nämligen Elias Wessén, Isländsk littertur i urval och översättning, samt R.
Steffen, Isländsk litteratur i urval, av vilka den första är något mera omfattande och
bör inköpas i första hand. De folkskolor där man låter barnen läsa prov på danska
och norska äro alltför fä. Men i skolbibllioteket bör ej saknas ett mindre urval av
lättillgänglig litteratur på våra grannländers språk. Förteckningen upptar I
Danmark och I Norge, skolradions programhäften, med deras för barn synnerligen
lämpliga urval; dessa häften ha även förtjänsten att vara ytterst billiga. Celander-Oterdahl,
Nordisk läsning, innehåller även norska och danska läsestycken samt ett litet urval
ur den fornisländska litteraturen. Samtliga dessa tre böcker äro försedda med
ordlistor, som emellertid inte göra särskilda sådana överflödiga. Axel Lindqvist,
Dansksvensk ordlista, och Elias Wessén, Norsk-svensk ordlista, motsvara folkskolans
behov. Bland läseböckerna är även upptagen Carl och Julia Svedelius, Bygd och folk I,
innehållande förträffliga skildringar från Sveriges olika landskap.
Av förteckningen A-böcker i allmän historia torde Jacobsson, Lärobok i allmän
historia för realskolan, bäst kunna användas i folkskolornas bibliotek som
uppslags-och bredvidläsningsbok. Dess framställning är kortfattad men konkret och åskådlig.
Som något utförligare uppslagsbok anbefalles Falk-Jacobsson, Lärobok i historia för
gymnasiet. Språket är förtjänstfullt i sin enkelhet. Grimberg, Sveriges historia i
sammanhang med Danmarks och Norges, är välkänd och mest lättillgänglig av de å
förteckningen upptagna läroböckerna i svensk historia. Adolf Schiick, Historisk atlas,
skolupplagan, bör vidare införlivas med skolbibliotekens samling av referensböcker.
Behovet av bredvidläsningsböcker i medborgarkunskap är väl ej sä stort. Som
uppslagsbok både för elev och lärare kan av förteckningens böcker särskilt framhållas
Herlitz, Svensk samhällslära. Den är emellertid avsedd för gymnasiet, och dess an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
