Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ljung, R. Samarbetet mellan skola och bibliotek i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMARBETET MELLAN SKOLA OCH BIBLIOTEK I NORGE. 157
jas pä lärorummet, innehålla bl. a. 35 ex. Lagerlöf, »Nils Holgersson, 30 ex. Lie,
»Familien paa Gilje», lika många Holberg, »Jeppe paa bierget», 14 ex. Kielland,
»Skipper Worse». »Setten» förvaras på folkbiblioteket och kunna av läraren
beställas pr telefon.
Vad bokundervisningen beträffar, börjar denna i folkskolans femte och sjätte
klasser med i tim. pr klass och fortsätter med 2 tim. i klasserna 7 och 8 samt
mellan-skolans l klass. Ärligen lämnas undervisning c:a 80 tim., därav 40 på hösten och
lika många på våren.
En. av folkskolorna inrymmer en av biblioteket iordningställd men av en
lärarinna skött »lesestue» läsesal för barn, som under läsåret 1936^37 var öppen 118
dagar med 2 tim. pr gång. Under den tiden hade den 6,951 besök eller i medeltal 59
besök pr gång. En närmare redogörelse för verksamheten i ett sådant läsrum
återfinnes längre fram!
Hur har nu detta samarbete förlupit under de gångna åren? Så vitt mig är
bekant, har intet missljud försports. Under de snart 20 år, klassbiblioteken existerat,
är det endast fä lärare, som ej någon gång begagnat dem, och har någon uraktlåtit
att så göra, har han menat, att barnen haft nog med sina läxor. Men detta hör till
undantagen, och lärarna anse snarare, att de barn som flitigast begagnat dessa bibliotek
också äro de duktigaste i skolarbetet. Intresserade lärare låna lika gärna
klassbibliotek som »sett», men av klasserna 5—8 är det icke alla, som låna de senare
från folkbiblioteket. Det av lektor Einar Sigmund utg. Fagbiblioteket Fri lesning
[Se »Skole og samfund.» Årg. 5 (1924), s. 383—388!], en motsvarighet alltså till
vår serie »Fri läsning» eller till den nyligen påbörjade »Arbetsskolans bibliotek», har
biblioteket nämligen placerat ut pä alla skolor och detta, som f. n. består av ej mindre
än 4,568 bd, nyttjas ständigt, men så äro ju de häften, varav serien består, så tunna,
att de snart äro genomgångna.
Men det är ej endast Drammens skolfolk, som ha skäl att vara belåtna, också
biblioteket har all anledning därtill. Ty ofta hjälpa lärarna biblioteket direkt i dess
strävan efter att vinna nya låntagare genom att lämna ut anmälningsblanketter till
sådana elever, som ännu ej skrivit in sig på barn- och ungdomsavdelningen. Undra
sen på att denna den 30 juni 1937 hade 2,290 låntagare d. v. s. 33 av samtliga vid
biblioteket inskrivna. Samarbetet tyckes alltså ej hämma läslusten, snarare tvärtom.
Från Drammen är ej vägen läng till Oslo (250,000 invånare). Kort tid efter
det att Håkon Nyhus börjat sitt betydelsefulla arbete som chef vid det Deichmanske
bibliotek, upprättades barnavdelningar både vid huvudbiblioteket, ända fram till 1933
beläget i de långtifrån inbjudande lokalerna vid Kristian IV:s gate, och vid filialerna;
under årens lopp nedlades här mycket arbete, som kommit skolorna till godo. Vid
den tiden hade visserligen folkskolorna egna bibliotek, men de förföllo alltmer,
beroende dels på minskade anslag, dels på att tillgängen på biblioteksutbildade lärarkrafter
var otillräcklig.
Samarbetet i egentlig mening började år 1918, då Deichmanske bibliotek för
medel från bibliotekets ordinarie bokanslag inköpte de första klassbiblioteken, som
sedan växte, när 1921 15,000 kr. anslogos enbart till denna verksamhet, som då
om-händerhades av de små utläningsstationerna. Men en av de första åtgärder, fru
Rikka Bjolgerud Deinboll vidtog, sedan hon 1924 blivit chef för huvudbibliotekets
barn- och ungdomsavdelning, var att laga så att skötseln av klassbiblioteken
övergick till denna avdelning, som sedan dess varit den egentliga centralen för det
samarbete, som nu pågår mellan biblioteket och Oslos 18 folkskolor, dess
fortsättningsskolor, högre läroanstalter och vissa andra kommunala institutioner som barnhem och
skollovskolonier. Med åren har det även blivit allt vanligare, att lärare, som önska
10—380070. Biblioteksbladet 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
