Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 E. UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING. H. SKÖNLITTERATUR.
E. Uppfostran och undervisning.
Kretschmer, Reinhold. De blindas historia från äldsta tider till
blindundervisningens början. Övers, [från tyskan] av Nils Juringius. Nst. i distr. 1937.
187 s. Personreg. Eua. (37381) 3: 50.
Orig:s titel: Geschichte des Blindenwesens vom Altertum bis zum Beginn der allgemeinen
Blindenbildung.
Författaren är rektor vid en tysk blindskola, och han vill i sin bok främst ge intryck av de tider,
dä den blinde egentligen ansägs helt oduglig för livet. Det har så blivit en stor samling notiser
rörande de blindas ställning hos olika folk och under olika tider. Störst intresse har uppgifterna om
blindalfabetets utveckling och skildringen av hur blind undervisningen växte fram. A. H—r.
Nordens läroböcker i historia, ömsesidig granskning verkställd av
föreningarna Nordens facknämnder. [Föreningen Norden], Hfors 1937. 257 s.
Litt. reg. (Föreningarna Nordens historiska publikationer, i.) Eaak. (37109)
3: —•
Här föreliggande publikation vill framvisa resultaten av det arbete, som under Föreningarna
Nordens egid under senare år pågätt för en granskning genom särskilda facknämnder av de
nordiska läroböckerna i historia. Syftet med denna granskning har varit att å ömse häll rätta
uppenbara fel men därjämte även att i möjligaste mån söka fä ur läroböckerna utrensat sådant, som kan
vara ägnat att uppväcka misstämning eller missförstånd hos andra parter. Uppgiften är visserligen
icke lätt; pä mänga punkter äro icke forskarna ense, och avfattningen av känsliga partier eller
omdömen i en lärobok blir därför, som det riktigt påpekas i ett yttrande av den svenska facknämnden,
icke enbart en pedagogernas utan också en forskarnas sak. I vissa fall bör rättvisa dock kunna
skipas genom återgivande, om än i knapp form, även av motpartens ståndpunkt. Boken, som upptager
det i principiellt avseende viktigaste av de olika nämndernas utlåtanden, är av intresse icke blott
för nuvarande och blivande läroboksförfattare utan också för de historiskt intresserade,som vilja
närmare se, var de springande punkterna i den historiska debatten de nordiska länderna emellan
befinna sig. A. B. C.
Wingårdh, Marius, [pseud.]. Så går det till i umgänge och sällskapsliv.
N. o. k. 1937. 544 s. 111. sakreg. Ex. 11: —, inb. 14: 50.
I detta digra verk ges detaljerade upplysningar om hur man skall skicka sig i ett mycket stort
antal av de situationer, som en medborgare i ett modernt samhälle kan råka i, t. ex. — efter
innehållsförteckningen — titelbortläggning, födelse, statyavtäckning, fartygsdop etc. Frånsett vissa
subtiliteter och förnumstiga utläggningar är det en verkligt upplysande och dessutom ofta nog
roande bok, som vem som helst kan ha nytta av. Angående en del detaljer kan måhända delade
meningar råda, men följer man herr Wingärdhs råd behöver man knappast vara rädd att göra fel eller
att vara inkorrekt, även om man ej riskerar sin salighet genom att göra på annat sätt. — Boken
passar bland uppslagsböckerna och bör kunna spara mänga förfrågningar i tidningarnas frågespalter
angående vad som passar sig. H. W—r.
H. Skönlitteratur.
Blomberg, Erik, [övers.]. Modern amerikansk lyrik från Walt Whitman
till våra dagar. [Övers, från engelskan.] A. B. 1937. 219 s. Hcee(s). (37382)
7:50.
Efter en inledande, i många avseenden förträfflig exposé över den moderna amerikanska lyriken
lämnas översättningsprov ur ett flertal av de mest betydande diktarnas produktion: utom
föregångarna Walt Whitman och Emily Dickinson bland andra Edgar Lee Masters, Vachel Lindsay och
Carl Sandburg, imagisterna Ezra Pound, Amy Lowell och Hilda Doolittle, vidare Thomas Stearns
Eliot och Edna St. Vincent Millay samt slutligen några negersånger.
Att avsikten med översättningarna inte varit att ge ett allsidigt urval av denna tidsperiods
överströmmande rika poesi eller ens av någon av de upptagna skaldernas alstring syns mig ligp i
öppen dager, liksom att intresset och beundran för samlingen och översättarens eminenta konst inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
