Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Genell, N., & Ahlén, E. Folkbibliotekspersonalens lönefråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294 NILS GENELL OCH EINAR ÅHLÉN.
tade; lönerna växlande.–-— Arbetstillgång ännu så länge ganska begränsad.»
Dessa uppgifter voro säkert hämtade frän tillförlitligaste häll och belysa på ett
riktigt sätt förhållandena för 15 är sedan. Mycket har sedan dess förändrats till det
bättre, men man nödgas konstatera, att vad som här sägs om lönevillkoren även
karakteriserar det nuvarande läget.
Särskild aktualitet fick lönefrågan sommaren 1937, då Sveriges allmänna
biblioteksförening vid årsmötet i Örebro bemyndigade styrelsen att tillsätta en
kommitté för en allsidig utredning av löneförhållandena och därmed sammanhängande
frågor. Att det blev Sveriges allmänna biblioteksförening, som tog detta
betydelsefulla initiativ, visar vilken vikt man på ledande håll tillmäter frågan om
bibliotekspersonalens ekonomiska och rättsliga villkor. Man anser, och det med rätta, att
det här gäller ett problem, som inte endast berör personalen själv utan är av
avgörande betydelse för bibliotekssaken i dess helhet, och att ett förhalande av
lönefrågan måste komma att verka hämmande på utvecklingen. Här kan nog också
spåras inflytande från Danmark, där betänkliga rekryteringssvårigheter
otvivelaktigt ha skjutit diskussionen om lönefrågan i förgrunden.
Kommittén antog beteckningen »SAB:s lönekommitté 1937» och framlade, som
bl. a. av tidigare meddelanden i Biblioteksbladet är känt, vid Sveriges allmänna
biblioteksförenings årsmöte i Eskilstuna 1938 ett första betänkande, gällande
personal med heltidstjänst samt — i någon mån — timtjänstgörande vid större
bibliotek. Detta betänkande låg till grund för en diskussion, som ägde rum vid
årsmötet och bl. a. resulterade i uppdrag åt kommitténs ordförande och sekreterare att
för Biblioteksbladet på grundval av betänkandet utarbeta en redogörelse i
lönefrågan. Vi ha trott det vara lämpligast att efter den komplettering och justering,
vartill anledning funnits efter Eskilstunamötet, här införa betänkandet i praktiskt taget
obeskuret skick.
Det följer alltså härmed.
Till Sveriges allmänna biblioteksförening.
Vid sitt årsmöte i Örebro sommaren 1937 bemyndigade Sveriges allmänna
biblioteksförening sin styrelse att tillsätta en kommitté, benämnd »SAB:s lönekommitté
1937», med uppgift att undersöka folkbibliotekspersonalens arbetsförhållanden,
lönevillkor m. m. och på grundval av denna undersöknings resultat framlägga förslag
till åtgärder i syfte att uppnå bättre och mera enhetliga förhållanden än hittills.
Till ledamöter av denna kommitté utsåg styrelsen sedan centralbibliotekarien i
Göteborg Nils Geneli, förste bibliotekarien i Malmö Ingeborg Heintze,
stadsbibliotekarien i Kristinehamn Gustaf Nilsson, bibliotekarien vid Sollentuna folkbibliotek
folkskollärare Einar Åhlén och förste bibliotekskonsulenten Knut Tynell. Herr
Geneli har fungerat som kommitténs ordförande och herr Åhlén som dess
sekreterare. Doktor Tynell har bistått i arbetet med upplysningar i skilda hänseenden,
men han har icke deltagit i de principbeslut pä olika punkter, kommitterade ha
fattat.
I direktiven för kommittén ingick, att den skulle undersöka såväl den
yrkesmässigt sysselsatta bibliotekspersonalens förhållanden som villkoren för de
anställda, som ha biblioteksarbetet som bisyssla. Endast beträffande de heltidsanställda
har arbetet hunnit slutföras, och kommittén ser sig därför nödsakad att först
senare framlägga resultatet av utredningen i övrigt.
För att få bibliotekspersonalens löne- och övriga anställningsvillkor belysta så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
