Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Genell, N., & Ahlén, E. Folkbibliotekspersonalens lönefråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOI.KHIBLIOTEKSPERSONALENS LÖNEFRÅGA. 303
A Iderstillägg.
Att slutlönen sä ofta företer läga siffror beror naturligtvis pä att grundlönen
är för knappt tilltagen. Trots detta äro emellertid inte heller älderstilläggen
avvägda efter skäliga normer. Dels äro de för små och dels för få till antalet, och mänga
gånger återverka båda dessa faktorer på resultatet. Det förekommer flera fall,
där summan av samtliga ålderstillägg utgör endast ungefär 10 % av den
ursprungliga grundlönen; vanligast är omkring 20 och endast undantagsvis kommer
procenttalet upp till 30, som — förutsatt att grundlönen är rätt avvägd — måste anses
skäligt åtminstone för de lägre avlönade befattningarna.
Dyrtidstillägg.
Av de 221 lönebeloppen äro 136 st. försedda med dyrtidstillägg eller rörlig del,
och alla andra äro fasta. Huruvida förhållandena blivit sä med eller utan
befattningshavarnas medverkan är svårt att säga. Frånsett att på mänga håll några
dyrtidstillägg aldrig utgått, ha de på andra inarbetats i den fasta lönen, stundom i
överensstämmelse med befattningshavarnas egen önskan. Det råder bland
löntagare delade meningar om vilketdera som är det mest förmånliga. Somliga önska
den rörliga delen inräknad i den fasta lönen för att höja pensionsunderlaget, i sädana
fall nämligen, där dyrtidstillägget icke inberäknas i detta. En viss löneförhöjning
vinnes även pä så sätt, då levnadskostnaderna sjunka. Men med nuvarande osäkra
konjunkturförhållanden sker lika ofta motsatsen. Flertalet torde nog därför anse,
att det är förmånligast, om lönerna i viss utsträckning variera med
levnadskostnaderna. Om den rörliga delen är för stor i förhållande till andra löneförmåner,
uppkommer den olägenheten, att fluktuationen i totallönen blir för stor vid
ändring av index. I mänga fall bestämmes den rörliga delen efter samma grunder som
för statens reglerade verk, d. v. s. mellan 10 och 15 % av de övriga lönebeloppen.
Att som i ett fall den rörliga delen uppgår till 66 ^ av slutlönen måste anses
mindre lämpligt, ooh på en del håll borde en avsevärd del av dyrtidstillägget inarbetas i
det fasta lönebeloppet.
Övriga löneförmåner.
Löneförmåner utöver grundlön, ålderstillägg och rörlig del förekomma
sparsamt. I Norrköping har stadsbibliotekarien ett personligt tillägg, och 2:e
assistenterna ha fått tillägg till de egentliga arvodena som kompensation för älderstillägg.
Bibliotekarien i Alingsås har utöver arvodet erhållit ersättning för »diverse
arbeten». I Falkenberg har assistenten ett arvodestillägg »för skötsel av
värmeledningspanna m. m.» och disponerar dessutom ett rum i bibliotekets övervåning, »så
länge detta ej behövs för studieoirkelverksamheten». Biträdet i Vänersborg har
förutom den kontanta ersättningen bostad på ett rum och kök med fri värme och
belysning.
På tal om övriga löneförmåner kan nämnas att hela avgiften for egen pension
betalas av staden i Uppsala och Malmö, en förmån som tidigare förefanns även i
Halmstad.
Likalönsprincipen.
Av de 221 befattningshavarna äro 170 kvinnliga och 49 manliga, 2 tjänster äro
vakanta. Att få klarhet i, huruvida lönesättningen är beroende av om en befattning
skall tillsättas med manlig eller kvinnlig innehavare, är svårt; på många platser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
