Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Genell, N., & Ahlén, E. Folkbibliotekspersonalens lönefråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3I8 NILS GENELI. OCH EINAR ÅHLÉN.
I stället har vid antagandet av elever fästs vikt ej blott vid vitsord från praktisk
bibliotekstjänstgöring utan även vid genom examina eller på annat sätt ådagalagda allmänna teoretiska
förutsättningar för biblioteksarbete.
I det förra avseendet har praktisk bibliotekstjänstgöring vid ett större bibliotek (folkbibliotek
eller vetenskapligt bibliotek) om allra minst några månader uppställts som absolut krav för
deltagande i kursen.»
Ett annat talande citat är följande ur Stockholms stadsbibliotekskommittés
betänkande år 1921:
»Vid besättande av de lägre graderna, assistentgraderna, torde biblioteket, efter erfarenheterna
både från våra grannländer och frän vårt eget land att döma, till stor del ha att räkna med personer,
som eljest skulle komma att ägna sig åt läraryrket (framförallt vid flick- eller folkskolor) eller ingå
som biträden av högre grad i statens eller stadens verk. Det kräves här liksom i fråga om
lärarpersonal en ganska grundlig teoretisk underbyggnad; vidare fordras litteraturkunskap och förmåga
att ge studiehandledning ät publiken, när så påfordras, samt förmåga att hålla uppe respekt och
ordning. Slutligen krävas kunskaper i biblioteksskötsel och erfarenhet i och fallenhet för
biblioteksarbete. Som allmän regel skulle man kunna säga, att den teoretiska underbyggnad, som för
biblioteksarbete är särskilt lämplig, är filosofie kandidat- eller ämbetsexamen eller examen vid högre
lärarinneseminarium eller annan lärarexamen (kompletterad med nödiga kunskaper i främmande språk,
därest dylika ej ingå i examen) eller mot dessa examina svarande pä annat sätt styrkta kunskaper,
vartill kommer i fråga om biblioteksskötsel genomgående av en biblioteksskola av ej alltför kort
varaktighet» ...
Styrelsen för Stockholms stadsbibliotek gjorde till 1930 års statförslag
följande uttalande:
»De arbetsuppgifter, som åliggä assistenterna i Stockholms stadsbibliotek, äro av den krävande
natur, att för deras fullgörande ofrånkomligen fordras en grundlig allmän och biblioteksutbildning.
Härmed vill styrelsen givetvis ej ha sagt, att icke i detta biblioteksarbete som i allt arbete av delvis
expeditioneli natur ingå åtskilliga moment, där det huvudsakligen kommer an pä noggrannhet och
rutin. I den mån som det låter sig göra att skilja detta arbete från mera kvalificerat, utföres det, där
det kan leda till besparing i fråga om utgifterna, till väsentlig del av timavlönad personal. Men i
stor utsträckning gäller det dock, att det är synnerligen svårt att draga någon bestämd gräns mellan
det rena rutinarbetet och de mera kvalificerade uppgifterna. Samma person, som vid sin
tjänstgöring i bibliotekets utlåningsdisk har att vid den rent expeditionella bokutlåningen och återlämnandet
av böckerna stämpla kort, kan i vilket ögonblick som helst bli av någon besökande påfordrad att
lämna upplysningar i en fräga, som kräver grundlig kännedom om biblioteket och dess resurser och
förmåga att använda dessa. Och en viktig förutsättning för att kunna lämna dylik hjälp är dels
mångsidig litteraturkännedom, dels goda kunskaper i främmande språk. Motsvarande gäller även
om övriga områden av biblioteksarbetet. Det räcker ej heller här långt med enbart rutin. Överallt
möter den tjänstgörande ständigt frågor, för vilkas behandling det kräves ett genom grundliga
studier skolat omdöme samt ingående litteraturkännedom, ej minst i fräga om handböcker och
bibliografiska hjälpmedel. I detta sammanhang vill styrelsen återigen understryka vad styrelsen tidigare
upprepade gånger framhållit, nämligen att kraven pä Stockholms stadsbibliotek i fråga om
möjligheterna att tillgodose de allvarliga studieintresserade av stadens innevånare måste ställas betydligt
högre än på de tidigare folk- och församlingsbiblioteken. Att detta måste leda till skärpta fordringar
också pä personalen ligger i öppen dag.»
I Stockholms stadsbiblioteks styrelses yttrande till 1936 års statförslag
heter det:
»Det är emellertid styrelsens bestämda uppfattning, att dessa (d. v. s. lönerna) i längden icke
kunna behållas oförändrade utan att allvarliga risker för en otillfredsställande rekrytering av
stadsbibliotekets personal skola uppstå. Under bibliotekets första verksamhetsår motvägdes de
ogynnsamma avlöningsförhållandena i viss mån därav, att den successiva uppbyggnaden av organisationen
öppnade möjligheter till en jämförelsevis snar befordran från de lägsta befattningarna.
Förhållandena i detta avseende hava emellertid med den egentliga uppbyggnadsperiodens avslutande ändrats
därhän, att befordringsutsikterna numera äro ytterst ringa. Upprepade gånger har också på senare
tid inträffat, att personer, som man önskat för framtiden behålla vid biblioteket, sökt sig därifrån,
och svårigheter att till biblioteket knyta dugliga förmågor torde i fortsättningen komma att göra sig
alltmera gällande, därest en förbättring icke sker av nuvarande avlönings- och
befordringsförhållan-den. Såsom synnerligen olyckUgt måste styrelsen beteckna, om man i framtiden icke skulle för
besättande av ansvarsfullare poster vid biblioteket äga tillgång till goda inom detsamma skolade
krafter» . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
