Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Genell, N., & Ahlén, E. Folkbibliotekspersonalens lönefråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOI.KHIBLIOTEKSPERSONALENS LÖNEFRÅGA. 323
323
Ordföranden i styrelsen för Stockholms stadsbibliotek, borgarrådet Oscar
Larsson, yttrade i statdebatten i Stockholms stadsfullmäktige år 1935 följande:
»Kraven på personalen måste därför ställas mycket höga och icke enbart, såsom man resonerar
på vissa håll, kraven på ett litet fåtal ledare, på dem som sköta administrationen och
bokanskaffningen, utan även på personalen i sin helhet, inte minst på den som går allmänheten tillhanda. Den
publik, som är mera otränad i fråga om studier, behöver i mångahanda måtto ofta hjälp och
anvisningar. Detta gör att kraven på personalen även i publiktjänsten i folkbiblioteken måste ställas
mycket höga. Det lurar alltid en fara på ett bibliotek av denna art, att det skulle sjunka ner till
enbart en anstalt för expediering av boklån i det gamla lånebibliotekets stil och att det därigenom
skulle förlora sin förmåga att göra en aktiv insats i samhällsbyggandets tjänst.
Jag har varit glad över att fä vara med och skapa detta bibliotek, men jag har alltid haft den
känslan: vad skall göras för att detta bibliotek skall hållas uppe på den nivå, som det onekligen intar
för närvarande? Garantier mot ett nedsjunkande ligger bland annat i bibliotekspersonalen och dess
sätt att fylla sina arbetsuppgifter. Med denna syn på personalens uppgift, som jag har, är det
uppenbart, det måste jag säga, att de föreslagna lönerna (styrelsen hade föreslagit förste assistenterna i 13,
andre assistenterna i 10 lönegruppen) ingalunda äro tilltagna i överkant, utan snarare tvärtom.» . . .
»Det yrket (biblioteksassistenternas) är genomgående uselt betalt, det är underbetalt över hela
linjen och bör lyftas och få en gynnsammaire lönesättning, och därvid bör Stockholm, som har ett av de
vackraste stadsbiblioteken — jag tänker nu på dess verksamhet — på denna sidan Atlanten, gå i
spetsen.»
Undersöker man kompetensnivån i landet i dess helhet för nu anställda
befattningshavare ges också belägg för att de lokala myndigheterna på senare tid vid
tillsättning av tjänster välja bland dem, som uppfylla de kompetenskrav, vilka här
skisserats. Man kan helt enkelt hänvisa till nedanstående tabell över examensmeriter
hos den av undersökningen berörda bibliotekspersonalen
Fil. dr Fil. lic. Fil. mag. Fil. kand. Annan akad. ex. HLS Stud. ex. 8-kl.
flickskola Övriga 1 !
Summa
1. Stockholm. Personer anställda den I jan. igjo. Bibliotekarier..... 2 i i 1 1 i 5
Assistenter....... i (i) 2 (l) 7 (6) j 8 (7) 2 (2) = 3 ^ 5 28 (17)
Summa j 1 2 2 (I) 2 (l) 8 (6) I 9 (7) (2) 3 5 33 (17)
’ Siffrorna inom parentes ange antalet av dem, som genomgått biblioteksskolan. Vidare må
nämnas, att det sammanlagda antalet befattningshavare, genom vissa vakanser vid den tidpunkt,
då tabellen utarbetades, icke stämmer med tidigare angiven siffra.
Rörande antalet av dem, som haft provtjänstgöring, resp. långvarigare tjänstgöring eller
anställning vid vetenskapligt bibliotek har det icke varit möjligt att få fram exakta uppgifter, vadan
sådana här helt utelämnats.
I tabellen har skilts mellan dem, som fått sin nuvarande befattning före den i jan. 1930
och dem, som fått den efter, för att man pä sä sätt skall få fram förskjutningen i
kompetensnivån.
" Övertagna från äldre bibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
