Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Genell, N., & Ahlén, E. Folkbibliotekspersonalens lönefråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOI.KHIBLIOTEKSPERSONALENS LÖNEFRÅGA. 317
personalen s^älv — inte endast sä som tillfälligt sker genom denna kommitté utan
genom ett permanent organ — sörjer för att dess problem beaktas och föras vidare.
Det är enligt kommitténs mening ingenting mindre än en nödvändighet, att det
förslag förverkligas, som blivit väckt bland deltagarna i den senaste bibliotekskursen,
nämligen att åstadkomma ett personalförbund för de svenska folkbiblioteken. Den
av kursdeltagarna utsedda tremannakommittén för denna frågas behandling har sökt
kontakt med SAB:s lönekommitté och underrättat om planerna på ett
personalförbund antingen vid sidan av eller inom Sveriges allmänna biblioteksförening. En
sådan fackorganisation skall, har det beräknats, som främsta uppgift ha att bevaka de
anställdas ekonomiska och rättsliga intressen.
På många håll, kanske på de allra flesta, äro befattningshavarna redan
anslutna till Sveriges kommunaltjänstemannaförbund, som just har till uppgift att bistå
kommunala tjänstemän i deras strävanden mot betryggande anställningsvillkor och
skälig lönesättning. En blivande fackorganisation bör sträva efter att samtliga
befattningshavare antingen genom lokalavdelningar, som finnas i de flesta städer och
större landskommuner, eller på de minsta platserna genom direktanslutning bli
medlemmar av detta förbund. Medlemskap medför naturligtvis en ekonomisk uppoffring
pr är — avgiften är minimum 12 kr. —■ som för de lägst avlönade kan bli nog så
betungande. Men man får hoppas att de sämst ställda också komma att få den
bästa hjälpen. Äro befattningshavarna anslutna till
kommunaltjänstemannaförbundet, ha de därigenom fått ett utomstående organ att anlita vid förhandlingar i
lönefrågan med de kommunala myndigheterna. Det torde, enligt vad erfarenheten synes
ge vid handen, på flertalet orter icke finnas särskilt goda förutsättningar för
bibliotekspersonalen att själv sköta sådana förhandlingar.
Dä kommittén nu skiljer sig vid ena huvudparten av sitt uppdrag i och med
överlämnandet av detta betänkande, kan detta icke pä lämpligare sätt avslutas än
genom ett energiskt understrykande av att bibliotekspersonalens strävan mot
rättvisare löner och säkrare anställningsförhållanden är en sak av avgörande betydelse
icke endast för de anställda själva utan i lika mån för biblioteken såsom
samhälls-mstitutioner. Säkerställandet nu och för framtiden av de utomordentligt stora
värden, som biblioteken kunna representera, kräver bland annat oeftergivligt, att det
åt bibliotekspersonalen beredes villkor, som trygga, icke såsom nu äventyra en
tillfredsställande rekrytering av denna yrkeskår.
Eskilstuna i augusti 1938.
NILS GENELL.
Ingeborg Heintze. Gustaf Nilsson. Knut Tynell.
Einar Åhlén.
Den såsom av kommittébetänkandet framgår påtänkta sammanslutningen av
befattningshavare vid svenska folkbibliotek bildades under SAB:s årsmöte i Eskilstuna
och erhöll en interimstyrelse pä fem ordinarie ledamöter och två suppleanter.
Valda blevo som ordinarie ledamöter fröknarna Tora Hammarskiöld (ordf.), Kerstin
Munck af Rosenschöld och Bianca Bianchini samt herrar N. Roth (sekr.) och N.
Geneli, som suppleanter fröken G. Nyman och herr Mauritz Andersson.
Sveriges allmänna biblioteksförening uttalade härefter, innan mötet i
Eskilstuna upplöstes, i enhällig resolution:
»Föreningen instämmer med lönekommittén, då denna i sin utredning till sist
med styrka framhåller, ’att bibliotekspersonalens strävan mot rättvisare löner och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
