Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Ett köpingsbibliotek i Bengtsfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT KÖPINGSBIBLIOTEK I BENGTSFORS.
Underbart vackert ligger Dals yngsta köping vid Dalslands kanal, norr om
tjugonde slussen på ett ed mellan sjöarna Bengtsbrohöljen och Leläng. I öster och
väster stiga de skogklädda åsarna mot höjderna Huvudgingen och Maj berget.
Där-uppifrån har man en klar överblick över det idoga samhället. Man undgår då ej
att lägga märke till det i centrum av köpingen på en höjdplatå belägna
kommunalhuset. Som en förnäm gammal herrgård dominerar det över omgivningen. Norr
därom öppnar sig kommunalhusplatsen invid huvudgatan och de moderna broarna över
kanalen och strömmen. Här måste så gott som all trafik pä norra Dal mötas. I
kommunalhusets vindsvåning har folkbildningsverksamheten med bibliotek och
studiecirklar fått sitt säte. Naturligt var dä även, att den kom att omfatta ej endast sin
egen ort, utan även den kringliggande bygden.
Blott ett decennium har Bengtsfors kallats köping. Dessförinnan voro
skolväsende och bildningsfrågor gemensamma med Ärtemarks socken. Därav kommer det sig,
att köpingen ända till år 1936 ej ägde något folkbibliotek. Med studiecirkelbiblioteken
har det varit annorlunda. Redan 1899 bildades ett lOGT-bibliotek i logen Klipprosen,
vilket år 1907 framträdde som allmänt bibliotek. År 1929 bildades ett ABF-bibliotek
och är 1923 tillkom ett bibliotek i en av missionsförsamlingarna (Framtidens Hopps
folkbibliotek). Inom den kyrkliga enheten fanns, jämte Ärtemarks skol- och
folkbibliotek ute på landsbygden, även ett lOGT-bibliotek i logen Fjällets Kämpe och ett
Blåbandsbibliotek i Edsvikens blåbandsförening.
När nu det nya kommunalhuset år 1935 tagits i bruk, begärde ABF och lOGT
att de för biblioteksverksamhet avsedda lokalerna i husets övre våning skulle inredas
och få användas för biblioteks- och studieverksamhet. Efter härda kommunala
strider fingo fyra bibliotek tillhörande olika riksförbund den i juli 1936 deponera sina
böcker i bibliotekslokalerna och ordna biblioteket. En gemensam styrelse hade
bildats. Den i oktober samma år öppnades biblioteket för allmänheten och
studieverksamheten tog sin början en månad senare.
Organisationen bygger på samverkan mellan bibliotek och studiecirkelverksamhet,
kommunala organ och ideella föreningar. I stadgarna anges att Bengtsfors
folkbibliotek består av en kommunal avdelning samt sex uppräknade delbibliotek, tillhörande
ABF, lOGT och Sv. Blåbandsförening, sam där deponerat sina böcker. Dessutom är
Ungdomsföreningen Framtidens Hopps folkbibliotek anslutet till folkbiblioteket
såsom filial av detta enligt särskilt avtal.
Samarbetet sträcker sig emellertid längre än till själva biblioteksarbetet.
Folkbiblioteksstyrelsen är i stort sett en folkbildningsstyrelse för köpingen med omnejd.
Köpingen lämnar de fria lokalerna samt ett anslag till kommunalt bibliotek, vilket
användes till bibliotekets drift samt till inköp av böcker för den kommunala
avdelningen i biblioteket. Dessutom lämnar köpingen fortfarande de tidigare utgående
anslagen till de olika studiecirkelbiblioteken, femtio kronor till vart och ett inom
köpingen. Numera ger köpingen även ett anslag till de efter vissa kvalificerade
regler arbetande studiecirklarna. På tvä års tid ha de kommunala anslagen till
folkbildningsverksamheten mångdubblats. Men var taga pengar till en sådan framryckning?
Jo — en strid hade tidigare förts om nöjesskattens vara eller icke vara i köpingen.
Nu föreslog bibliotekarien kommunalfullmäktige, att nöjesskatten skulle användas till
folkbildningsändamål, ideella och kulturella anslag, samt att återstoden skulle fonderas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
