Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Berggren, Elisabeth. Skolan och folkbiblioteket - Nya bibliotekslokaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA BIBLIOTEKSI.OKALER. 329
»... När vi tagit av oss våra ytterkläder, fingo vi gå in i läsrummet. Där
berättade en bibliotekarie om böcker och bibliotek. Så fort en boktryckare tryckt en
bok, måste han lämna åtminstone ett exemplar till de större biblioteken. Hon
talade om, att pä titelbladet står överst bokens titel, därefter författarens namn eller, om
denne vill vara anonym, hans pseudonym. Därefter står bokförlagets namn, och pä
andra sidan vilket är boken är tryckt. Hon sade även, att folk ofta tar fel på andra
upplagan och andra delen. Om det står andra upplagan, tror folk ofta, att det
betyder, att boken är en fortsättning. Andra upplagan betyder, att boken varit tryckt
en gång tidigare, men med samma innehåll.
Därefter talade hon om, hur böckerna äro uppställda i biblioteken. I detta fall
äro de uppställda med en bokstav för varje särskilt slag av böcker. Således har
skönlitterära böcker bokstaven H, och så vidare.
Sedan fingo vi en bunt kort, som vi skulle ordna efter författarens namn eller
också efter bokstaven. Vi fingo också ett papper, där det stod, att man skulle ta reda
på vem som hade skrivit den och den boken. Då fick jag hjälpa mig med en
katalog, som bestod utav kort, med ett kort för varje författare och bok i
bokstavsordning. Korten voro i en låda med en stång igenom, och på denna voro korten trädda.
Nu hade vi fått en inblick i hur det är ordnat pä bibliotek, och det var intressant
att få veta.»
Och slutligen säger en: »Sedan vi hört föredraget, fingo vi lappar ,med frågor,
som vi skulle besvara skriftligt. För att kunna det måste vi använda uppslagsböcker.
Det var väldigt roligt. På det viset fingo vi ju lära oss en hel del också. — Det är
då för väl, att det finns bibliotek. Hur skulle det gä annars?»
Och hur skulle det gå annars med ungdomens läsning, ja, i den hjärtesucken
kanske vi i alla fall kunna instämma.
NYA BIBLIOTEKSLOKALER.
Biblioteksbladet har i den nu avslutade årgången infört bilder med tillhörande
text från ett antal svenska bibliotek, som under senaste tid fått nya lokaler. Sålunda
ha under året redogjorts för sex stadsbibliotek: Hässleholm (h. 2), Norrköping
(filial, h. 3), Hudiksvall (h. 4), Gävle, Laholm och Ludvika (h. 7) och sju
landskommuner (h. 7). I föreliggande häfte behandlas ytterligare två städer och fem
landskommuner.
Påfallande är att lokalfrågan i sä många fall lösts i sammanhang med en
centralisering i en eller annan form av en tidigare mera splittrad biblioteksorganisation,
ett vittnesbörd så gott som något om detta betydelsefulla biblioteksproblems
aktualitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
