Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Larson, L. Klassbibliotek för skolans minsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLASSBIBLIOTEK FÖR SKOLANS MINSTA.
av Överlärare Lorentz Larson.
På kurser och vid andra tillfällen har jag under senare är vid upprepade tillfällen
hört lärarinnor i skolans lågklasser klaga över att deras elever varken ha
klassbibliotek eller få låna i skolans större gemensamma bibliotek och att skolan således icke
ger dem tillgäng till några böcker för bredvidläsning. Dessa klagomål äro tyvärr icke
utan grund. Under det senaste decenniet ha klassbibliotek införts i ett mycket stort
antal av våra folkskolor, men i allmänhet har man nöjt sig med att ge sådana åt
barnen i skolans mellan- och högre klasser, vanligen fr. o. m. 4:e klass. Detta kan kanske
hänga samman med att klassbiblioteken å de flesta håll äro organiserade som små
referensbibliotek och huvudsakligast utgöras av facklitteratur. För denna har man
ingen användning i klass 1—3, och så har man förbisett att klassbibliotek där kan ha
en annan icke mindre uppgift.
De inköpslistor för våra skolbibliotek som insändas till bibliotekskonsulenterna
ge även belägg för att man ofta glömmer skolans minsta. Detta påstående kan ges
en allmännare formulering: man köper böcker av en odifferentierad genomsnittstyp
passande skolans mellanklasser utan att hänsyn tages till att man bör tillfredsställa
olika åldersstadiers läsförmåga och intressen. Detta hänger ibland samman med att
inköpen äro alltför förlags- eller seriebetonade. Det kan även delvis bero på att i de
inköpskällor man har till sitt förfogande icke direkt eller klart angives för vilket
åldersstadium boken passar. När det gäller böckerna för de minsta, som ju oftast äro
bilderböcker, har man även en ursäkt i att dessa vanligen äro ytterst oekonomiska,
deras stora format gör dem mindre hållbara och förlagen tyckas ej vilja beakta, att
det just är småbarnen, vilka ha minst vana och förmåga att handskas varligt med
böcker, som böra ha de starkast inbundna.
Att representanterna för småskolan emellertid ha rätt i att man bör sätta andra
böcker än den läsebok man traglar i i händerna på sju- och åttaåringarna anser jag
självklart. Denna uppfattning grundar jag även på vår tioåriga erfarenhet av
klassbibliotek vid Stockholms folkskolor. För klass i—3 ha vi våra mest gynnsamma
erfarenheter av dessa bibliotek, där ha de utnyttjats mest.
Vilka böcker skola då inköpas för barnen i dessa klasser? För förstaklassarna
som just ta de första stapplande stegen i läsningens svåra konst, måste svaret bli
bilderböcker. Vi äro lyckliga nog att ha haft några utomordentliga författare och
illustratörer av bilderböcker som Elsa Beskow, Ivar Arosenius och Ottilia Adelborg.
Folkskolans barn komma i mycket stor utsträckning frän fattiga hem, där dessa
bilderböcker icke finnas och där de icke läskunniga småttingarnas intensiva intresse för
den berättande bilden ej får någon annan näring eller tillfredsställelse än genom
billiga tidningars gräsliga färglösa »serier» och andra illustrationer, oftast av den art
att de förvrida de ungas smak och fantasiliv. Vad det betyder för dessa barn att
få göra bekantskap med den sköna, färgglada, fantisifyllda och lustiga värld som
möter dem i t. ex. Pelles nya kläder eller Kattresan är kanske svårt att exakt
definiera, men icke desto mindre äro vi övertygade om att det är av största värde för
deras föreställningsvärld och fantasiliv. Deras möte med de första böckerna i form av
goda bilderböcker skall i varje fall egga deras intresse för att lära sig läsa och
grundlägga deras kärlek till böcker. Bilderböckerna skola även ge material till deras första
läsning på egen hand. Texterna till bilderna skola därför vara korta och av allra
lättaste slag utan krångliga ord och meningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
