Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Larson, L. Klassbibliotek för skolans minsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLASSBIBLIOTEK FÖR SKOLANS MINSTA. 39
En förteckning pä böcker av detta slag är den nyutkomna Böcker för
klassbibliotek och bredvidläsning, nr 9 i den serie småskrifter, som Sveriges allm.
biblioteks-förening startade år 1937. Förteckningen erhälles frän Bibliotekens
försäljningscen-tral i Örebro och kostar för enstaka ex. o: 20, för 10 ex. o: 15 och för 50 ex. o: 10
kr. pr st.
Denna förteckning ger anvisning på böcker lämpliga för var och en av
folkskolans sju klasser. För klass i föresläs där i första hand våra bästa bilderböcker. Dessa
böra sättas i händerna pä nybörjarna redan under höstterminen när de, stimulerade
av bilden, endast kunna stava sig till riktigt korta och enkla texter. Något mera
försigkomna bli de under läsårets gång, och under vårterminen skola åtminstone de
flesta kunna läsa den andra kategorien böcker som föreslås i förteckningen. Det är
några nummer i serien Bonniers småbarnsböcker. Dessa ha mycket litet format och
innehålla en kort berättelse tryckt med stor stil. De som föreslås äro några av
To-pelius’ lustigaste berättelser, H. C. Andersens Tummelisa, en saga av Anna
Wahlen-berg och ett par folksagor.
För de sistnämnda torde anledning till en kort utvikning föreligga. Allt
kraftigare framhålles, och kanske särskilt från småskollärarinnehåll, att man med försiktig
urskiljning bör sätta folksagor i händerna pä våra sjuåringar. Sagornas motiv äro
ofta grymma och skrämmande och nervöst lagda, känsliga barn kunna taga skada av
dem. Denna åsikt framkommer ibland även i den psykologiska litteraturen. Så har
den kände österrikiske läkaren Vilhelm Stekel i sin till svenska nyligen översatta
observerade bok. Brev till en mor, ett resonemang härom. Detta går ut på att en del av
våra fabler och folksagor innehålla så många skräckmoment, att de ej passa som
läsning åt småbarn. Somliga vilja även göra gällande att barn i denna ålder äro mera
intresserade av berättelser om sig själva och sina närmaste omgivning, om barn och
djur, och ha ett vida mer utvecklat sinne för verkligheten än vad den nu vuxna
generationen hade som barn. Mycket i dessa synpunkter är säkerligen riktigt.
Den motsatta uppfattningen hävdar, att barn nu i lika hög grad som förr äro
små fantasivarelser som intensivt gå upp i sin fantasivärld och att just folksagan
med sina stora litterära förtjänster, skriven för primitiva människor, är en vida
värdefullare litteratur för barn än det som i vår tid fabriceras av speciell
barnlitteratur, och att det skrämmande och groteska i sagan är det som tjusar barn mest
utan att de ta någon som helst skada av det. Det är icke meningen att här taga
ståndpunkt till någon av dessa uppfattningar utan endast ge en antydan om att
bibliotekarien vid val av litteratur till klassbibliotek eventuellt måste taga hänsyn till
den ena eller den andra synpunkten.
För andra klass upptar förteckningen bilderböcker med något längre och svårare
text, flera samlingar av korta sagor, ramsor och historier samt några
sammanhängande berättelser av mera verklighetsbetonad art. De senare representeras bl. a. av
några nummer ur serien De små läseböckerna samt av Brisley, Känner du
Milly-Molly?, en utmärkt skildring av en liten flickas vardagstillvaro. Även Dickens’ Jesu
liv, som på ett för detta åldersstadium väl lämpat språk berättar ur bibliska
historien är här medtagen.
För klass 3 föreslås några samlingar av sagor och berättelser som ställa litet
större krav på läsförmågan, vidare Grottpojken från stenåldern och Gula vargen för
den nu inträdande Robinsonålderns intressen, vidare ett flertal djurberättelser och
djurskildringar.
För klass i—3 utgör alltså förteckningen ett försök att gruppera böckerna efter
småbarnens läsförmåga och utvecklingen av deras intressen.
En kategori av böcker, som icke medtagits är våra läseböcker av vilka vi ha någ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
