Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153 H. SKÖNLITTERATUR.
Hcb. Skönlitteratur: nysvensk.
Beijer, Harald. Dynamit. Roman. Nst. 1938. 406 s. (38319) 8: 50, inb. 10: 50.
Beijers sista roman är en studie i ungdomsbrottsliglietens psykologi. Den handlar om en
15-årig proletäryngling, vars nervösa handlingsbehov gör honom till dynamitard; förgäves söker
han därefter fast grund att stå på. Det stöd han därvid får av en ung lärare, leder endast till dennes
egen olycka. Händelseförloppet bäres upp av en rad skarpt utformade, levande gestalter. Med
fasthet och beräkning har förf. byggt upp sin roman; intet överflödigt har fått komma med, varje detalj
är nödvändig för det hela. Det kärva, manliga språket, som försmår varje prydnad, och de korta,
koncisa satserna täcka förträffligt det med dramatisk spänning laddade innehållet. G. Ld.
Ekberg, Qösta. Så vind och skörda storm. Roman. Nst. 1938. 346 s.
(38207) 7: 50.
Inom vår allmogediktning, som de sista åren fått åtskiUiga aktningsvärda bidrag, försvarar
denna debutroman rätt väl sin plats. Den är inte originell och dialogen brister ännu något i folklig
och naturlig ton, men det omaka äktenskap, som utgör dess dramatiska stoff, är skildrat med känsla
för väsentligheter och därför väcka huvudpersonerna intresse hos läsaren för sin typ och sitt öde.
Slutet kommer dock abrupt och verkar nödfallsutväg. E. L—m.
Qolowanjuk, Jascha. Paraplymakarens barn. W. & W. 1938. 318 s.
(38365) 9: 50, inb. 12:—.
Denna skildring av en fattig judefamiljs öden i ett par sydryska städers ghetton är full av
armod och elände, smuts och svält, elakhet och barnmisshandel, alltsammans framställt med stark
medkänsla och samtidigt med beundransvärd konstnärlig måttfullhet och behärskning.
Grundtonen är emellertid en varm och ljus tro på människorna, fri från såväl illusioner som bitterhet,
och förf. förstår att framtrolla ett skimmer av poesi över den gråaste vardag. Huvudpersonen, den
lille intelligente och ovanligt musikaliske Josef är ett förtjusande, varmhjärtat och fantasifullt
barn, och vänskapen mellan honom och den gamla farmodern, luttrad i lidandets tunga skola,
framställes på ett gripande sätt. En betagande bok, som varmt rekommenderas åt biblioteken.
E. D.
Hammenhög, Waldemar. Det är bara ovanan, damen! Roman. D. i—2.
N. o. k. 1938. (38209) Tills. 10: —, inb. i ett bd 12: 50.
Fortsättning pä: Anna Sevardt.
Anna Sevardt fullföljer sin karriär och har nu avancerat till disponent i det stora och moderna
modehuset »RESCH». Fortfarande är det svårt att fatta hennes förmåga att fylla den plats, som
förf. med varm hand tillerkänt henne, fortfarande är det omöjligt att få något fast grepp om hennes
inre jag och fortfarande är den småborgerliga värld, i vilken hon har sin rot, bäst skildrad.
Modehuset söker förf. åskådliggöra med fotografier, planritningar och en oändlig detaljskildring, men den
uttröttade läsaren nöjer sig med att konstatera den stora sakkunskapen utan att entusiasmeras av
läsningen. Historien om Anna Sevardt kan räcka länge än. E. L—m.
Hedberg, Olle. Mota Olle i grind. Roman. Nst. 1938. 255 s. (38322)
7: 50, inb. 8: 75.
Fortsättning pä: Grop åt andra.
Boken fortsätter berättelsen om Karsten Kirsewetter (se Biblioteksbladet 1937, sid. 328),
vilken nu ålagt sig sällsamma späkningar för att stärka karaktären men alltfort är samme klipske
charmör. Större delen av utrymmet ägnas f. ö. inte honom utan ett par andra imgdomar.
Kompositionen är inte särskilt fast, berättelsen en smula tunn och ojämn. En höjdpunkt är avsnittet om
prosten Tircn och hans lantliga konfirmandmiljö, återgivna med hatets skarpsyn. Trots sina brister
är även denna bok kvick, klok och säreget stimulerande. N. G.
Häller, Signhild. Minor i farleden. Lb. 1938. 336 s. (38212) 4: 75, inb. 6: 50.
En till tekniken något gammaldags bok, där man av kapitelrubrikerna rejält får reda på vad
som skall ske. Handlingen tilldrar sig under världskriget, och huvudpersonen är en ung, fri- och
vidsynt präst, som ej tycker sig passa bland den strängt schartauanska fiskarbefolkningen på den
skärgårdsö, där han satts att verka. Han bryter också upp till ett annat arbetsområde. Boken kan
betraktas som i allo god underhållningsläsning, samtidigt som den ger en utmärkt bild av de sista
krigsårens stämningsläge. M. F.
II—390070. Biblioteksbladet 1939.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
