Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Åhlin, H. Några ord om förhållandet mellan läroverks- och stadsbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
NÅGRA ORD OM FÖRHÅLLANDET MELLAN
LÄROVERKS- OCH STADSBIBLIOTEK/
Av läroverksadjunkten Harald Åhlin.
Nedanstående rader hava föranletts främst av en notis i Biblioteksbladet för
1938 (sid. 68) angående ett statsutskottets uttalande om förhållandet mellan
läroverkens bibliotek och de allmänna biblioteken. Statsutskottet talar om önskvärdheten
av att vissa läroverks värdefulla, äldre men sällan utnyttjade bokbestånd mera
nyttiggöras för forskningen och anser, att en successiv inventering av dessa bibliotek
borde ske. Därjämte framkastar utskottet tanken, »att ett utbyte av litteratur
mellan läroverksbiblioteken och de större allmänna biblioteken kommer till stånd på sä
sätt, att de sistnämnda förse läroverksbiblioteken med för läroverksundervisningen
lämpad modernare litteratur i utbyte mot omförmälda för läroverksungdomen icke
tillgängliga bokverk».
Att allsidigt bedöma den fråga, som det här gäller, torde f. n. icke vara lätt.
Därtill torde förhållandena på olika orter vara alltför skiftande. Här skola endast några
spridda påpekanden göras.
Till en början fäster man sig vid att statsutskottet alldeles förbiser lärarnas
behov av litteratur för egen forskning, för preparation av lektioner och främst för den
viktiga del av deras verksamhet, som består i att följa med i utvecklingen av deras
ämnen, för att icke tala om åtskilliga andra lärarnas bildningsbehov, som ett välskött
och välförsett läroverksbibliotek kan tjäna. Det talas i utlåtandet om en forskning,
som tydligen ej är läroverkslärarnas, och om ungdomens behov av böcker. Man kan
exempelvis anföra, att läroverken fä Vetenskapsakademiens handlingar och ofta årets
gradualavhandlingar. Dessa äro ju ej precis någon ungdomsläsning, men om de skulle
överföras till stadsbiblioteken, skulle de väl bliva ännu mindre lästa än nu, eftersom
i de flesta svenska städer de ha sin så gott som enda läsekrets just bland
läroverkslärare. I deras överlämnande till läroverksbiblioteken har man också att se en
önskan hos de vetenskapliga institutionerna att stå i kontakt med de många lärare, som
ej uppgivit sina studieintressen och för vilka studielivet är ett livsbehov. Att
underskatta detta studieliv är att icke känna den svenska läroverkslärarkåren.
En stor del av de äldre böcker, som det här är fråga om, hava skänkts till
läroverken av personer, vilkas bestämmelser och önskningar vid gåvans överlämnande väl
icke utan vidare kunna nonchaleras. Innan ett läroverk byter bort sina äldre
böcker, måste man alltså ha klart för sig, att man juridiskt och moraliskt har rätt
därtill. Läroverkens rätt till sina böcker kan icke bestridas; dessa hava icke anskaffats
av allmänna medel utan hava donerats till lärarnas tjänst eller köpts för medel
ur biblioteks- och materielkassan, som haft sina inkomster från lärjungarnas
terminsavgifter. Då t. ex. en lärare vid ett läroverk till gagn för sin skola och dess
lärare testamenterat sin privata boksamling till läroverksbiblioteket, vore det väl
upprörande pietetslöst och orätt både mot donator och skolan, om man bytte bort en
sådan samling mot andra böcker. Intet kollegium borde kunna gå med på något
sådant.
Det är icke alltid lätt att avgöra, huruvida den eller den gamla boken kommer
bättre till sin rätt i ett stadsbibliotek än ett läroverksbibliotek. Om det senare har
t. ex. Rudbecks Atlantika, bör detta verk visas för lärjungarna, när Rudbeck behand-
’ Föredrag vid SAB;s årsmöte sommaren 1939. I följande häfte inflyter bibliotekarien
Arne Holmbergs föredrag vid samma möte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
