Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Wiberg, H. Vasa läsesällskap och första bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249 vasa läsesällskap och första bibliotek.
ning och nytta. Även i fj’ra andra fall uttalade Malmström sin tvekan men
vågade dock icke utan vidare föreslå dessa böckers utmönstrande.^ Resultatet blev att
hovkanslersämbetet den 3 nov. tillsände Langenstein en skrivelse, i vilken ämbetet
anförde:
Bland de böcker, hwilka, enligt de af Tit til mig insända tryckta Förteckningar, utgöra
Läse-Sällskapets Boksamling i Wasa Stad har jag funnit uptagen under N:o 163 uti förteckningen N:o
3 Skriften: Gustaf Mauritz, sitt Fäderneslands Förrädare; som, ehuru icke uttryckeligen förbuden
till afsalu, likwäl bär alla kännetecken af en smäde-skrift och följakteligen icke bör wanpryda
förteckningen pä ett Län-Bibliotheque. Jag har derföre icke kunnat undgå att meddela Tit denna
påminnelse, under förmodan, att Sällskapet noga tillser, att uti Boksamlingen inga sådana böcker
må finnas, som på något sätt äro ogillade af lagarne, anstötelige mot sedolära och smak, eller
sårande för Regeringar, Stater, enskilta personer.^
Sedan läsesällskapet sålunda utrangerat den farliga boken ur sitt bibliotek,
kunde verksamheten fortsätta enligt samma program som tidigare. I fortsättningen
var det därför mera sällan, som hovkanslersämbetet hade att taga befattning med
detsamma. Den 3 okt. 1804 inkom Langenstein med de nya bokförteckningarna nr
12 och 13, och i dem hade Malmström icke funnit något annat anmärkningsvärt än
ett såsom nr 875 upptaget arbete »Handlingar rörande 1788 års Fälttåg i Sverige,
utg. af Carl af Hessen», i vilket arbete ett och annat förekomme, som vore av
betänklig natur, ehuru boken likväl »detta oaktadt, under Högstsal. Konungens egna
ögon passerade utan åtal». Av sistnämnda anledning ansåg sig Malmström icke
kunna göra något bestämt yrkande och saken fick förfalla.®
Tvenne år senare, den 6 aug. 1806, inkommo katalogerna nr 14 och 15 från
biblioteket. Denna gäng var Malmström nöjd och förklarade sig icke ha »funnit
någon ting at anmärka».^
Även under den ryska tiden synes läsesällskapets verksamhet ha fortsatt enligt
det en gäng utstakade programmet. På 1820-talet upplevde biblioteket tydligen
en blomstringsperiod och var föremål för stort, allmänt intresse. Efter Åbo brand
och universitetets förläggning till Helsingfors skänkte Vasa-biblioteket t. o. m. en
del av sina böcker till det nygrundade universitetsbiblioteket i huvudstaden.^
Under 1830-talet synes intresset åter ha mattats, men läsesällskapet och dess bibliotek
fortlevde dock ända till 1845, då sällskapet upplöstes och en del av böckerna
försåldes på auktion. Den återstående delen av bokbeståndet skänktes samtidigt till
stadens gymnasiebibliotek.® Den viktigaste orsaken till upplösningen torde ha
varit vissa personalförändringar samt liknöje för bibliotekets bestånd. Då inga
medel offrades på nya bokinköp, så hade snart var och en genomgått, vad biblioteket
ägde av läsvärd litteratur, och det stod där oanvänt. Över huvud taget tvingas man
att göra den reflexionen, att 1800-taIets förra hälft såväl i Sverige som Finland
erbjöd mycket kargare klimat för kulturella skapelser av folkbibliotekens art än
frihetstiden och den gustavianska tiden med deras ibland överdrivna tro pä
upplysningens betydelse och välsignelse för land och folk.’
1 Malmströms memorial förvaras nu såsom bilaga till Langensteins nyssnämnda skrivelse i R. A.
2 Hovkansl. arkiv: Expeditioner 1802 (R. A.).
’ De tvä bokförteckningarna ligga bifogade till Malmströms memorial (R. A.).
« Hovkansl. arkiv: Ink. skriv. 1806 nr 53 (R. A.).
5 Jörgensen, A., Universitetsbiblioteket i Helsingfors 1827—182S, sid. 45.
6 Aspelin, H. E., a. a., sid. 580 ff. Impivaara, H., Vaasan kirjastoja, sid. 20.
’ Den här givna framställningen bygger pä ett i huvudsak tryckfärdigt arbete rörande lån
bibliotekens, bokbarernas och läsecirklarnas historia i Sverige före 1809.
17—390070. Biblioteksbladet 193g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
