Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7/8 - Holmberg, A. Läroverks- och stadsbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
LÄROVERKS- OCH STADSBIBLIOTEK.
Diskussionsinlägg på biblioteksmötet i Kristianstad den 18 aug. 1939.
Av bibliotekarien Arne Holmberg.
Genom statsutskottets av inledaren citerade uttalande upprullas den principiella
frågan om förhällandet mellan läroverks- och stadsbibliotek. Äldre tiders
stadsbibliotek eller deras närmaste föregångare i läroverksstäderna voro ju i högre grad
än nu folkbibliotek i detta ords äldre bemärkelse och hade sina uppgifter tämligen
klart skilda från läroverksbibliotekens. Statsutskottets uttalande vittnar om den
radikala förändring, som stadsbiblioteken nu undergått, dä man menar, att dessa
lämpligen borde övertaga läroverksbibliotekens äldre böcker, d. v. s. huvudsakligen
sådan litteratur, som hör hemma i vetenskapliga bibliotek. Den omständigheten,
att de större stadsbiblioteken numera kunna karakteriseras som vetenskapliga
bibliotek, är emellertid ingalunda någon orsak till att läroverksbiblioteken skola
upphöra att vara det. ä andra sidan kan icke heller den omständigheten, att t. ex.,
såsom herr Ählin framhåller, vetenskapsakademiens publikationer samt årets
gradual-avhandlingar sedan gammalt skänkas till flertalet^- läroverksbibliotek, vara något
bevis för att sådan litteratur icke skulle höra hemma även i stadsbiblioteken. På
den tid då utdelningen av dessa skrifter tog sin början, existerade kanske icke ett
enda av de stadsbibliotek, vilka nu uppträda som framgångsrika konkurrenter till
läroverksbiblioteken, åtminstone voro de då icke av samma kvalitet som nu. De
bäda kategorierna av bibliotek ha så pass mänga sammanfallande uppgifter, även
sedan man tagit all hänsyn till de olikheter, som hr Åhlin framhävt, att man icke
utan vidare kan påstå, att det äldre bokbeståndet mera hör hemma i den ena än
i den andra. Det är väl ganska sannolikt, att de flesta stadsbiblioteken på grund
av större popularitet, större tillgänglighet, bättre resurser i fråga om
arbetskrafter m. m., med tiden skola få bestånd av äldre böcker i betydligt större
omfattning än läroverksbiblioteken. Härtill kommer, att läroverksbiblioteken med sina
begränsade utrymmen väl icke i regeln kunna härbärgera större donationer, det
kanske snarare blir sä, att läroverksbibliotek, som i framtiden få
utrymmessvårigheter, gärna skulle se, att resp. stadsbibliotek genom deposition eller pä annat
sätt toge hand om sådant, som utan olägenhet kunde undvaras i läroverket. Något
byte i den mening statsutskottet vill förorda lär knappast kunna praktiseras i
någon större utsträckning, ifall det skulle bli fråga om att genomföra rent
affärsmässiga transaktioner. Menar man, att de äldre böckerna skulle överlämnas till
resp. stadsbibliotek i flera omgångar ärligen efter hand som detta kan lämna sitt
material i utbyte? Eller skulle läroverksbiblioteket på en gång överlämna sitt äldre
bokbestånd och sedan under årens lopp mottaga gengåvor i smärre poster, som
efter hand skulle avräknas? Alldeles bortsett från de rent praktiska
svårigheterna att finna en fast värdemätare, skulle härmed inaugureras en alldeles ny princip
’ Sammanlagt 39 läroverk erhålla numera akademiens skrifter, däribland två i Göteborg och
fem i Stockholm, under det att 19 icke erhålla några skrifter därifrån, nämligen läroverken
(uppräknade efter statskalenderns ordning) i Lidingö, Eksjö, Motala, Skövde, Eskilstuna, Södertälje,
Landskrona, Eslöv, Majoma (i Göteborg), Kristinehamn, Haparanda och Skellefteå, samt
flickläroverken i Örebro, Malmö, Hälsingborg, Göteborg och Stockholm, i Stockholm dessutom
läroverken på Östermalm och Kungsholmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
