Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7/8 - Linder, Greta. Den första korrespondenskursen i biblioteksskötsel - Småbibliotekens problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2/8 småbibliotekens problem.
införandet av någon notis eller boklista i lokalpressen. Mera undantagsvis tänker
man sig propaganda vid förenings- och andra möten, och någon enda pekar på
sådana kraftåtgärder som en bokutställning eller rentav någon bokvecka. Men
på det hela taget är nog fortfarande inställningen mycket passiv. Man tycks
leva i den säkerligen alltför optimistiska föreställningen, att alla människor som
kan ha behållning och nytta av att läsa böcker också automatiskt skola hitta
vägen till biblioteken. Men nu är det ju sä att biblioteken ingalunda kunna anses fylla
sin samhälleliga uppgift, om de endast begränsa sig till de så att säga födda
bokläsarna; i deras uppgift måste också anses ingå att uppmuntra till läsning och att
söka dra till sig en långt större publik än dessa utgör. Att man kan gå lite längre
i aktivitet än f. n. utan att överskrida den gräns som takt och urskillning bör få
sätta, tror jag man kan vara ense om. Jag skulle här gärna vilja hänvisa till en
uppsats i Bibi.-bl. 1936 av stadsbibliotekarien Ingrid Rosendahl.
Frågan om samarbetet togs även upp i ett annat större sammanhang, nämligen
när det blev fråga om centralbiblioteken och deras verksamhet. Bibliotekarierna i län
med centralbibliotek visa sig ha väl reda pä de stora fördelar centralbiblioteken
erbjuda de små biblioteken. Sedan man eventuellt gjort ett försök att finna en önskad
bok — som biblioteket själv ej äger — i något annat bibliotek inom kommunen,
vänder man sig till centralbiblioteket, i län utan centralbibliotek ofta till närmaste
stora stadsbibliotek. Även utan att vara centralbibliotek driva nämligen
stadsbiblioteken ofta en ganska liberal utlåningspolitik också utanför sitt egentliga uppland (där
många av dem enligt gällande författningsbestämmelser äro förpliktigade till gratis
utläning i viss utsträckning). Vad vandringsbiblioteken beträffar fungerar
Folkbildningsförbundet som central för län utan centralbibliotek. Men önskan om att fä
hela landet täckt av en centralbiblioteksorganisation förefaller av svarsbreven att
döma att vara mycket allmänt utbredd.
Så är till slut att nämna, att statsunderstödsbestämmelser och hithörande
problem upptogs till behandling med en del exempel avsedda att underlätta arbetet med
ansökningshandlingarna och avlägsna en del vanliga missförstånd.
Korrespondenskursen har liksom tidigare kurser av annat slag givit ett starkt
intryck av att även de små biblioteken — man vore i en del fall böjd att skriva:
särskilt de små biblioteken — brottas med en mångfald problem. Men man kan nog
också våga säga, att det i allmänhet visar sig, att även en rätt begränsad
undervisning kan lämna goda resultat, som innebära både en vinst för biblioteket och en
lättnad för bibliotekarien.
SMÅBIBLIOTEKENS PROBLEM.
Tre radioanföranden.
Tre av deltagarna i skolöverstyrelsens fjortondagarskurs denna höst belyste
i en radioutsändning den 12 nov. småbibliotekens problem frän olika konkreta
utgångspunkter. De tre anförandena återgivas här in extenso.
i.
Det bibliotek, som det här är fräga om, är ett ABF-bibliotek nere i Skäne,
beläget i Klippan i Gråmanstorps kommun och omfattande omkring 1,300 band.
Biblioteket är intimt knutet till studiecirkelverksamheten; sålunda finns det
gemensam styrelse för såväl lokalavdelning som bibliotek, och lokalerna användes
också som studiecirkelrum. Detta är naturligtvis ekonomiskt fördelaktigt, men ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
