Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hallström, Ester. Något om samarbetet mellan amerikanska skol- och barnbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGOT OM SAMARBETET MELLAN
AMERIKANSKA SKOL- OCH
BARNBIBLIOTEK.
Under en studieresa i Amerikas förenta stater våren 1939 gjorde jag en del rön
och iakttagelser angående skol- och barnbibliotek, som kanske kunna vara av
intresse här hemma.
Ett isolerat skolbibliotek eller en ungdomsavdelning utan anknytning till
närbelägna skolor fann jag ingenstädes under de fem månader jag praktiserade eller
gjorde kortare besök vid bibliotek i New York och i några av de östra staterna.
Varje filial under New York Public Library samarbetade med fyra ä fem
skolor. Ungdomsavdelningarna voro i regel öppna för låntagare mellan klockan 2
och 6, och på förmiddagarna — vanligen flera gånger i veckan — tog man emot
skolklasser. Klassen åtföljdes alltid av sin lärare. Biblioteket hade på förhand
av honom fått veta, vad man för tillfället sysselsatte sig med i skolan. Lärarens
ansvar för klassen var slut, så fort man kommit över bibliotekets tröskel.
När en klass kom första gången, fick den några korta anvisningar om hur
inskrivning av nya låntagare sker, och vad en låntagare har att iakttaga. Efter en
orientering i rummet och några vinkar om var i hyllorna man kunde finna olika slag
av böcker, fingo barnen en summarisk förklaring av kortkatalogen. Sä fingo de
höra en berättelse i anslutning till skolschemat och slutligen något riktigt roligt
ur en spännande bok. Och sä välkomnades de åter till biblioteket att låna och läsa
pä egen hand. Många hade redan långt förut hittat vägen dit.
Någon gång senare fingo de mera ingående upplysningar om kortkatalogen och
bibliotekarien visade, hur böckerna äro indelade i »familjer». Barnen fingo kort
med olika arbetsuppgifter. En skulle söka reda pä en bok i hyllan med ledning av
kortkatalogen, en annan se efter hur många böcker en viss författare skrivit, en
tredje söka fram nägra böcker i ett visst ämne. En annan gång utdelades frågor,
som skulle besvaras med hjälp av uppslagsböckerna. Och det fanns ett stort antal
utmärkta uppslagsverk, särskilt sammanställda för skolungdom och rikt illustrerade.
Ofta upptogs hela timmen av »prat» om böcker. Biblioteksassistenten hade en
hög av sex å tio böcker framför sig på ett bord, övervägande facklitteratur. På
ett verkligt medryckande sätt talade hon om innehållet i en bok, till dess klimax
nätts, då hon tvärstannade och började med en annan bok. Så väcktes lusten hos
barnen att själva läsa vidare i böckerna.
6,037 skolklasser besökte under 1938 New Yorks ungdomsfilialer.
Efter skoldags voro i filialerna de vuxnas referensrum så gott som helt och
hållet ockuperade av läxläsande äldre skolungdom, och det var ett av bibliotekens
stora problem att ordna så, att vuxna låntagare kunde få någon möjlighet till
sittplatser och armbågsrum.
I Fordham Reference Center, en filial i stadsdelen Bronx, som uteslutande
var referensbibliotek och hade en handbokssamling på omkring 9,000 band, var
besökarnas genomsnittsålder aderton till tjuguett år och 70 % var studerande ungdom
från fem närbelägna högskolor. Föräldrarna till eleverna vid fyra av dessa högsko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
