- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugofemte årgången. 1940 /
138

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hallström, Ester. Något om samarbetet mellan amerikanska skol- och barnbibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SAMARBETET MELLAN AMERIKANSKA SKOL- OCH BARNBIBLIOTEK. I35

ihop av skolbibliotekarien tillsammans med eleverna i en klass, som framför
sockerbiten på nytt inför konferensen »utsände» sina omdömen om böcker, som
särskilt tilltalat dem.

»Radiostationen» hette BOOKS och hallämannen inledde med att tala om huru
hela året likheten mellan deras skolbibliotek och stadsbiblioteket påvisats, fast deras
ju var ett miniatyrbibliotek, »en grund damm i jämförelse med de djupa vattnen».
En dag hade de haft med sig till ungdomsavdelningen en lista med en rad
betydelsefulla frågor, pä vilka man hoppades få svar av bibliotekarien. Det gällde
att få förhållandet mellan skolbiblioteket och ungdomsavdelningen uppklarat på
ett par dunkla punkter: »I vad mån kan vi få hjälp i ungdomsavdelningen, när
det gäller att välja böcker? Ni bibliotekarier ser alltid ut att ha så bråttom. Har
ni många böcker just för vår ålder? Får vi använda kortkatalogen utan att varje
gång fråga om lov? Vill Ni, Miss Gillim, ge var och en av oss ett förslag till en
bok här från biblioteket, liknande den älsklingsbok, som vi nämner från vårt
skolbibliotek?» Under resten av utsändningen trädde flickorna och pojkarna i tur och
ordning fram för sockerbiten, beväpnade med boken från skolbiblioteket och boken
från ungdomsavdelningen, och sä följde en rad nätta och lustiga uttalanden om dessa
böcker. Alla tycktes nu säkra på att också ungdomsfilialen kunde tillfredsställa
deras önskningar.

Konferensen konstaterade vikten av att skolbiblioteket ordnades på samma sätt
som ungdomsfilialen, för att övergången skulle bli lätt och naturlig. Idealet vore,
att bland personalen i ungdomsfilialen ha en biblioteksutbildad lärarinna anställd.

Bibliotekspersonalen i Lincoln School (en privat försöks- och mönsterskola
under Teacher’s College vid Columbia University med cirka 250 lärjungar) hade
inte någon undervisningsskyldighet utöver de på skolschemat uppsatta lektionerna i
bibliotekskunskap.

Detta bibliotek fungerade som hela skolans pulserande hjärta. Möjligen hade
det inte ett så utpräglat samarbete med ungdomsfilialerna. Miss Anne T. Eaton,
som förestod detta mönsterbibliotek i mönsterskolan, var en av de mera
framstående barnbibliotekarierna (känd för sina barnboksrecensioner i New York Times
Book Review).

Det allmänna intryck jag fick efter mina besök i biblioteket och under
lektioner i klassrummen var att arbetet och organisationen kommit in på en synnerligen
lycklig bog. Själva biblioteksrummen och deras inredning tycktes idealisk och
förhållandet mellan bibliotekarierna och barnen förtroendefullt. Största vikt tycktes
läggas på lärarnas och bibliotekariernas kontroll över barnens bokval, samt på att
uppmuntra barnen att skriva recensioner över lästa böcker. Dessa skrevos på
särskilda blanketter, som förvarades åtkomliga i biblioteket, sedan de först ingående
kritiserats av kamrater, bibliotekarie och lärare under bibliotekslektionerna, och
därefter omskrivits.

Vad som ansågs bäst kunna befordra samarbetet mellan bibliotek och
klassrum, voro de med jämna mellanrum återkommande bibliotekssamlingsstunderna —
library assemblies. Tyvärr fick jag inte tillfälle att övervara en sådan. De lägre
klasserna hade vanligen sina möten tillsammans, och de fyra högsta,
high-school-klasserna, sina, men ibland samlades hela skolan. Längp och väl förberedda måste
dessa möten vara, både av bibliotekarierna och lärarna samt av eleverna, dessa
sistnämnda representerade i bibliotekskommittéer och elevråd för att de skulle fä
en känsla av ansvar. Alla barnen fingo i klassummen i form av brev adresserade till
någon av kommittéerna, skriva förslag till programmet, som kunde gå i tre möjliga
riktningar: Programpunkter, som dels visade hur man finner böcker på hyllorna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:17:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1940/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free