Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Genell, N. Sveriges allmänna biblioteksförening 1915—1940. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES ALLMÄNNA BIBLIOTEKSFORENING I 91 5–1940. 205
Ett huvudmål för SAB har ju varit och skall förbli främjandet av
bibliotekens standard. Här har ju verkligen gjorts mycket, men mycket
återstår. Jag skall inte gå in pä mängden av detaljer, endast framhålla några
synpunkter. Bokvalet bör nog ännu mera inriktas på att tillgodose
modernt samhälls- och förvärvsliv, när det gäller de vuxnas bibliotek. För
anslagsbeviljande myndigheter har utan tvivel denna direkt gagnande roll
stor betydelse, medan man ställer sig skeptisk till romanläseriet.
Förströelselitteratur, även av enklare och enklaste slag, dyrkas ännu alltför mycket
av folkbiblioteken, och detta bidrar alltjämt att på sina håll påklistra dem
etiketten romanbibliotek. Vägledande boklistor för längre eller kortare
perioder ha här utöver årsurvalen en stor uppgift att fylla.
Grundkatalogerna äro både för stora och för sena. Kvalitet och mångsidighet i fråga
om bokförrådet är mer än något annat ägnat att höja bibliotekens
anseende. Ty trots många vackra ord ha många av folkbiblioteken ännu inte
tillräckligt gott anseende för att upphöjas till självskrivna kommunala
institutioner. Felet ligger mestadels hos bibliotekarierna själva, till en del
hos oss centralbibliotekarier, som ännu ej förmått tillräckligt skärpa
kritiken.
Där bibliotekarietjänsten är heltidstjänst, ställer sig ju saken i regel
annorlunda. Må det vara SAB angeläget att slå vakt kring
bibliotekarietjänsterna, så att yrket får en rekrytering i stånd att skapa gehör och
aktning för biblioteksarbetet.
Till sist endast några ord om Biblioteksbladet. Det må ej vara ur vägen
att framhålla att tidskriften i ökad utsträckning bör bli SAB:s organ, sä
att medlemmarnas röster där bli m,era hörda. Ledningen ligger bra där
den ligger. Danmark och Norge ha ju inrättat sig på liknande vis. Större
utrymme skulle emellertid kunna ägnas ät aktualiteter under medverkan
från icke redaktionella krafter, diskussioner även med kortare inlägg föras
och mera referat ryckas in — pä det hela taget mera omväxling och
påpasslighet –-.))
Centralbibliotekarie Nosslin påpekar också liksom stadsbibliotekarie
Johansson det intima sambandet mellan SAB och bibliotekskonsulenterna och
betonar den sistnämnda institutionens betydelsefulla och gagnerika arbete.
Slutorden i hans uttalande lyda:
»Har här framförts önskemål om ändringar och — som det synes mig
— förbättringar, är det ingen kritik utan endast ett bidrag från en
bibliotekariekår, som i fortsättningen måste taga sin del av insatser och
ansvar.))
Från Stockholms stadsbibliotek ha tre röster gjort sig hörda.
Bibliotekarien Hildur Lundberg, nu själv en veteran bland
folkbibliotekarier, bringar i tacksam erinran en hel rad personer ur ett tidigare skedes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
