Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Litteratur - L. Biografi (med genealogi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323 L. BIOGRAFI (MED GENEALOGI).
Beethoven, Ludwig van. Törnblom, Folke H[ilding]. Beethoven. A. B.
1939. 164 s. Lb. (39510) 4: 25.
Törnblom har i sin Beethovenbok främst velat få läsaren med sig in i mästarens verkstad,
att fä honom förstå Beethovens arbetsmetod och sä naturligtvis också ge den vetgirige en aning om
ett genis flykt in i fantasiens värld. Han berättar ledigt och otvunget och är ibland till och med
medryckande. Genom de talrika notexemplen blir också hans redogörelse för Beethovens
musikaliska produktion instruktiv och lättfattlig. E. S—m.
Bergman, Bo. Linder, Sten. Bo Bergman. A. B. 1940. 64 s. Litt.
(Studentföreningen Verdandis småskrifter. 431.) Lc. (40091) i:—.
En studie, om vilken man torde kunna säga, att den är inträngande — med kritisk nykterhet
och, så vitt jag ser, varmt förstående. F. V.
Digby, George. Resfeber. Till svenska [från engelskan] av Sigfrid
Lindström. H. G. 1939. 404 s. Lb. (40037) 8:—, inb. 11:—.
Orig:s titel: Goose feathers.
Förf. berättar brottstycken av sitt liv i skilda världsdelar åren efter det förra världskriget,
då han som 17-åring anställdes på en teplantage på Ceylon, som han lämnade efter en olycklig och
för halfcast-problemet betecknande kärlekshistoria. Hans upplevelser i Papuasiens övärld äro högst
intressanta, särskilt tack vare den briljanta skildringen av de människor han lärde känna. Som
tidningsman i Tokyo kom han i beröring med storpolitiken; hans skildring av japansk mentalitet torde
vara träffande. Trots sin ungdom lät han aldrig dupera sig av det yttre skenet. D. är en spirituell
och talangfull berättare, och hans bok har ingenting gemensamt med den gängse turistlitteraturen,
utan står pä en väsentligt högre nivå. Hans impulsivitet och livliga fantasi förleda honom nog
stundom till överdrifter, men dessa kunna knappast förringa det goda intryck man får av honom både
som människa och författare. Översättningen är förträfflig. C. S—g.
Fearn, Anne Walter. Min krafts dagar. En kvinnlig amerikansk läkares
upplevelser under fyrtio år i Kina. Till svenska [från engelskan] av Ann-Mari
Grönvik. W. & W. 1939. 310 s. 111. portr. Lh. (39345) 9: 50.
Orig:s titel: My days of strength.
Förf. är en amerikansk kvinnlig läkare, som har 44 års verksamhet i Kina bakom sig, och har här
lika anspråkslöst som fängslande sldldrat sitt under överväldigande svårigheter av olika slag
genomförda livsverk bland kineserna, för vilka hon hyser den djupaste sympati. Läsaren erhåller
en utomordentligt intressant inblick i det kinesiska folkets levnadsförhållanden. N. G.
Forss, Elis. Snuggsnack vid lägerelden. A. B. 1939. 205 s. 111. portr. Lc.
(40038) 7: 50, inb. 10: —.
F. har åter levat en tids veritabelt vildmarksliv, denna gång i gränstrakterna mellan Panama
och Costa Rica mer eller mindre allvarligt sysselsatt med att leta guld. För snacket svarar en
sympatisk äventyrare av obestämd nationalitet; hans historier förefalla dock tämligen osannolika
och äro, vad värre är, icke på något sätt fängslande, ens dä de återges av förf. Boken går ej upp
mot hans tidigare. C. S—g.
Hauswirth, Prieda. Till Brahmas källa. Av Frieda Hauswirth (Mrs.
Sa-rangadhar Das). Övers, [från engelskan] av Sven Rosén. Förlags a.-b. H.
Asbrink 1939. 355 s. Lb. (40040) 8: 50, inb. 10: 50.
9rig:s titel: A marriage to India.
Förf., född i Schweiz, träffade under sina studentår i Kalifornien samman med indier, greps av
intresse för problemet Indien, gifte sig med en hindu av hög kast och beslöt att viga sitt liv åt
reformsträvandena i hans land. Hennes bok är en gripande skildring av en i stort sett fåfäng kamp,
trots all tapperhet och all anpassningsförmåga stöter hon ständigt mot Indiens förbannelse,
kastväsendet och den religiösa vidskepelsen. De ädla tänkesätten, den upphöjda levnadsfilosofien, allt
det fina i gammal indisk kultur, därav finns icke mycket, som på allvar omsatts i levernet. I stället
för förståelse eller åtminstone tolerans möter hon misstro och avoghet — ja t. o. m. för sin makes
familj förblir denna begåvade, nobla och vidhjärtade kvinna närmast en »oberörbar».
Förf. är snar att uttala sin förkastelsedom över engelsmännen i Indien; följaktligen har hennes
bok i Tyskland blivit en stor framgång, men omedvetet övertygar den varje läsare, som ej har en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
