Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Planen för lifvets utveckling på vår jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I verlden.
39
som småningom tolkade för honom dessa heliga skrifter, hvilka
•öfverallt talade om honom.
Sålunda nådde ban tidpunkten för sin andliga mognad.
Under dessa första trettio år hade han liksom ånyo i sitt eget
lif genomgått hela mänsklighetens föregående arbete. Den
tidpunkt, då detta förberedande verk var till ända, sammanföll
med den, då Johannes Döparens stämma kallade allt folket att
rena sig genom dopet, för att bereda sig till Guds rikes nära
förestående ankomst. I det Jesus med sitt folk uuderkastade
sig denna heliga ceremoni, medförde han dit allt hvad han
förvärfvat, eller rättare allt hvad han personligen blifvit genom
hela sin föregående utveckling: den fulländade själiska
människan, det lefvande och rena tempel, hvarpå den heliga Ande
väntade för att nedstiga i mänskligheten. Om Jesus i sig
sammanfattade mänsklighetens föregående lif i intellektuelt och
sedligt afseende, så var han dock i en ännu särskildare
betydelse uttrycket för det judiska medvetandet, för detta fulländade
andliga sinne, som lagen fostrat, för denna brinnande trängtan,
som tändts af det profetiska ordet. Och när Jesus nedsteg i
Jordan, för att äfven på sitt sätt mottaga invigningen till Guds
rike, och hans varma bön höjde sig till himmelen, då lemnade
himmelen honom icke ulan svar; Guds Ande nedsteg utan mått
öfver denna oförlikneliga varelser, som fått till uppgift att
meddela honom åt mänskligheten. Det är ett skönt ord, som ett
af de apokryfiska evangelierna vid detta tillfälle lägger i den
helige Andes mun: "Min Son, i alla profeterne har jag väntat
din ankomst, för att i dig finna min hvila; ty du är min hvila.
Du är min förstfödde Son, som regerar evinnerligen"*). Anden,
som nyss hade blifvit ett med hans personliga vilja, dref Jesus
genast att gifva sig först och främst åt Gud genom sin seger
öfver frestelsen i öknen, vidare åt Israel i sin jordiska
verksamhet, slutligen åt verlden genom sitt försoningsoffer.
Härigenom gaf han sig själf såsom en den frikostigaste och
fullständigaste gåfva, som en mänsklig varelse någonsin har gifvit,
och som det öfverhufvud är möjligt att tänka sig. Det mänskliga
lifvet, sådant vi se det i Jesus, sådant han förstått att med
*) Nazareernes evangelium, anfördt af Hieronymus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
