Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om de sex skapelsedagarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■66
Om jde sex skapelsedagarne,
dessa nya lager, som vi träffa spär af det organiska lifvets
första stora utveckling, lemningarna af stenkolsperiodens
växtverld. Hvar och en vet, att vår industri hufvudsakligen
näres af de ofantliga kolsamlingar, som vissa af jordskorpans
aflagringar innesluta. Dessa lager hafva afsatt sig just vid
den tidpunkt, till hvilken vi nu hafva kommit. Just då
utvecklade sig den utomordentligt rika växtverld, hvars produkter
vi i denna stund göra oss tillgodo. Den sätter oss i förvåning
icke genom sin artrikedom eller genom färgernas mångfald,
utan genom sina storartade dimensioner. Kollagren innehålla
knappt 800 växtarter, under det att vår nuvarande växtverld
består af 80,000 till 100,000 arter. Men hvilka dimensioner!
Skaf-gräset (fräken), som nu för tiden blott är en späd sumpört,.
uppnådde då samma tjocklek som en människokropp och en
höjd af 60—70 fot; mossor och ormbunkar hade då en storlek,,
som är icke mindre betydande i jämförelse med de arters,
som finnas i den nuvarande växtverlden; men icke en enda
blomma med lysande färger, icke ett enda fruktträd.
Stenkolsflorans enda smycke är dess grönska. Hvilken annan
slutsats kunna vi häraf draga än den, att solen ännu icke verkade
omedelbart på vår jord, utan att en tjock slöja skilde hennes
strålar därifrån, och att växtligheten erhöll sin väldiga
utveckling mindre från denna stjärnas värme än från den, som utgick
frän jorden själf? Därför var äfven koltidens växtverld
likformigt utbredd öfver hela jorden, då fans icke ett hett och.
ett kallt luftstreck. Den olikhet i klimat, som härrör från
solstrålarnes olika riktning mot jordytan, fans ännu icke.
Man undrar, huru en dylik växtlighet har kunnat trifvas
utan solstrålarnes inverkan. Nyare försök hafva fullkomligt
löst denna svårighet. Det är bevisadt, att det elektriska ljuset
äger alla de egenskaper, som äro nödvändiga för utvecklingen
af växtens gröna delar. Faminzin har städse vid alla sina
försök med algerna, för att komma underfund med dessa växters
utveckling, blott begagnat sig af ett mycket starkt ljus från
en gaslampa*). Den vetenskapsman, som vi redan två gån srer
anfört, förklarar likaledes, att det elektriska ljuset äger lika
*) Kerasinlampa. Der Naturforscher, 1871, N:o i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
