Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om de sex skapelsedagarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vetenskapen.
67
väl som solljuset "alla de för växtligheten oundgängliga
egenskaperna."
Kollagrens växtverld har under långa århundraden utbredt
sig på jordens yta. Man har beräknat, att vissa kollager för
sin bildning behöft 700—800 år, och då de ofta hafva lägrat
sig ofvanpå hvarandra till en mycket stor höjd, så finnas
stenkolslager, till hvilkas bildning fordrats till ända D millioner år.*)
Man kan föreställa sig denna långa period såsom en rad
af heta och fuktiga dagar, sådana som landtbrukaren tycker
om vid vårtiden, då de unga skotten utvecklas. Må vi
föreställa oss ett starkt uppvärmdt drifhus, hvars glasväggar hade
svärtats, så att de blott släppte igenom en del af solstrålarne,
och som hufvudsakligen fick sitt ljus från en elektrisk eld, som
brann i dess inre: hvilken växtlighet skulle under dylika
förhållanden frambringas? Jätteväxter, ehuru utan lifliga färger;
jättar med ett grönakiigt utseende. Just sådan var växtverlden
under stenkolsperioden.
6. Vid denna tidpunkt i jordklotets historia har likasom
ett stillestånd inträdt i det organiska lifvets utveckling. De
lager, som utbredde sig omedelbart öfver kollagren, förråda en
egendomlig brist på växter och djur. "I jämförelse med
stenkolsperiodens rikedom," säger botanikern Karl Müller**), "är
denna nya skapelse oändligen fattig". Den stora
växtutveck-lingen är i aftagande, och djurlifvet har ännu icke nått sin
mäktigare utveckling.
De följande tiderna voro vittnen till en långsam, men
fullständig förvandling af växtriket. "Då," säger samma författare,
"började öfvergången från stenkolstidens växtlighet till en ny
växtverld"***). Denna nya utveckling af växtlifvet sträcker sig
genom trias-, jura- och kritperioden och ända till tertiärpe-
*) Äfven om teologen icke behöfver af exegetiska skäl inlägga
en gensaga mot de jättelika tal, hvilka vetenskapen ofta framställer som
ovedersägliga fakta, så torde man dock böra erinra därom, att dessa tal
blott hafva en mycket relativ betydelse, hvilket ock alla fackmän
medgifva. Geologien kan med säkerhet blott angifva tidsföljden, men
ingalunda huru länge de enskilda formationerna varat. Öfverrs anm.
**) K. Müller, die Wunder der Pflanzenwelt, Band. I. sid. 111.
***) På anf. st. sid. 118.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
