Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De fyra större profeterne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Esajas.
103
Men denna bestraffningens nödvändighet, som härrör af
människans synd, motsvaras af en annan nödvändighet, frukten
;af Guds rena och fria nåd.
Har du någon gång på en skön höstdag satt dig ned på
en af våra bärgshöjder vid randen af en brant, som nästan
lodrätt stupar ned i den djupa dalen? Den oändliga yta, som
utsträckte sig under dina fötter, var betäckt med en kall dimma,
hvilken lik en tjock linneduk dolde sjöarne, ängarne och
by-arne för dina ögon. Under några ögonblick nedsänkte sig dina
blickar svårmodigt i denna tökniga afgrund. Därpå höja de
sig plötsligt, för att liksom instinktmässigt söka ett annat
föremål ; och hvilket skådespel öppnade sig icke då för dina
hänryckta ögon! Där lågo de majestätiskt lägrade öfver hvarandra
i tre rader, dessa silfverhvita bärgsspetsar, som utgöra vårt
fäderneslands södra gränsmur, och glänste lik en himmelsk
uppenbarelse öfver dot molnhaf, som betäckte slätten. Och du
kunde icke mera rycka dig lös ifrån denna härliga tafla, som
ingen pensel skulle kunna återgifva.
Vid den tidpunkt, då Esajas profeterade, visade sig Israels
närmaste framtid för hans blick i ett dystert ljus. Det
sedliga förfallet började. Profetens öga mätte med fasa den
hastighet, hvarmed man närmade sig branten, samt det
oundvikliga fallets våldsamhet och djup. Men på andra sidan och
ofvanom denna syndens och tuktans afgrund strålade för hans
profetiska blick den härligaste framtid, en dubbel frälsning.
Först och främst en timlig befrielse, den nationela
åter-ställelsen efter fångenskapens renande dom; vidare och i andra
rummet, men på längre afstånd och upphöjdare, den sanna och
eviga frälsningen, Israels och mänsklighetens försoning med
himmelen, Guds rikes upprättelse på hela jorden genom den
heliga återstod, som skulle framgå ur tuktans degel.
Esajas skådar två personer såsom verktyg för denna dubbla
befrielse. Den förste är en hednisk konung: sedan Israel drifvits
i landsflykt, har det icke längre någon egen konung. Gud kallar
denne främmande konung sin smorde, likasom Messias själf.
Han är liksom en Messias, som uppväckts ur hedningarnes sköte
för ett timligt verk. Hans namn är Cyrus, Koresch, af Kuruscli,
ett persiskt ord, som betyder sol, och som kanske vid denna
tid var -ett dynastinamn, på samma sätt som namnet Farao.
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
