Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höga visan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
Höga Visan.
tillhållas att betala den kunglige ägaren. Förpaktarne
motsvara sålunda de kunglige uppbördsmännen inom hvarje
underkufvadt land. Såsom bekant hade Salomo infört ett
beundransvärdt skattesystem bland de folk, som han förenat med sitt
rike. Hvart och ett af dem var förpligtadt att årligen afgifva
en viss summa, vare sig i penningar eller i sådana
naturprodukter, som deras land frambragte. Sålunda måste Moabs
konung Mesa årligen förse honom med 100,000 lam och 100,000
får jämte deras ull*); likaledes äfven de öfriga folken.
Frågan är nu, huru Israel i detta afseende skulle bete
sig emot sin herre. Kaanan är egentligen folkets, Jehovas
förstfödde sons, arfvedel. Skall nu äfven det betala Salomo
en årlig skatt af det lands inkomst, som är dess egendom?
Därigenom skulle det sänka sig till samma ståndpunkt som de
eröfrade folken. A andra sidan har Israel själft velat hafva
en konung; detta var visserligen en dårskap, men den är nu
begången. Och nu mera kan det icke vidare undandraga sig
följderna af det läge, hvari det bragt sig genom detta
bråd-störtade steg. Den lösning, som det israelitiska medvetandet,
personifieradt i Sulamit, gifver på denna granlaga fråga är
följande: "min vingård, som tillhör mig (med detta uttryck
skiljer hon Kaanans land, som Gud gifvit åt Israel, från de
eröfrade länder, som äro konungens särskilda egendom), är
inför mig, är under mina ögon, icke långt borta, såsom
Salomos vingård i Baal-Hamon. Jag skulle sålunda hafva rätt
att för detta land, för min egendom, som jag bebor, fordra
skattefrihet. Men jag underkastar mig icke dess mindre samma
vilkor för tillvaron som de andra folken: jag skall betala de
tusen". Man måste här lägga märke till bestämda artikeln
(haäläph): de tusen, d. v. s. samma skatt som alla de andra
folken betala. Men i det Israel åtager sig denna förpligtelse
såsom en följd af det fel, hvilket det begick, då det icke
vaktade sin vingård, uppställer det nu ett vilkor: det fordrar, att
konungen af den årligen till honom betalda skatten skall
undantaga en femtedel, d. v. s. tvåhundra siklar, och att denna
*) 2 Kon. 3: 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
