Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höga visan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dess betydelse.
215
summa skall användas till underhåll åt de vaktare, ät hvilkas
vård Israels vingård för alla tider blifvit anförtrodd.
Hvilka äro desse väktare? Efter det förut sagda
behöfver man icke länge vara villrådig härom. Det är fråga
om presterne och leviterne. Presteståndet hade hittills lefvat
af den tionde, som Israel lemnade; men nu då folket skulle
betala en tribut till den kungliga skattkammaren, lopp
presterskapet fara att icke få hvad som tillkom detsamma, utan
råka i nöd. Se där hvarför Sulamit, i det hon åtog sig
bördan af att betala den kungliga skatten, drager försorg om,
att presterskapet delvis eller helt och hållet skall underhållas
med denna tribut. Som bekant fingo presterne och leviterne
sin bestämda organisation med anledning af templets
uppbyggande. Då borde äfven frågan om dess underhåll hafva blifvit
ordnad. Och äfven om vi icke vilja gå så långt som Duncker,
hvilken säger, att en trettonde stam leviternes då lades till
de tolf, af hvilka folket förut bestod, så tillegna vi oss dock
utan tvekan följande ord af samme lärde: "presteståndet
saknade ännu själfständig ställning och fick sitt understöd af
konungadömet, som hade uppbygt dess tempel och med
gudstjänstens prakt äfven förökat presterskapets anseende"*;.
Och säkerligen har icke nämde historieskrifvare tecknat dessa
rader till förmån för vår tolkning af höga visan!
I en nyligen utgifven skrift öfver höga visan**), ser Grätz
i Saloraos vingård hans seralj och i Sulamits hennes oskuld,
som hon icke förstått bevara. Vi vilja icke säga någonting
om de stora vidrigheter, som den så uppfattade gåtan måste
medföra för de enskilda bilderna i densamma; vi fråga blott,
hvilken rimlig betydelse man vid denna förklaring skall kunna
gifva åt de tvåhundra siklar, som Sulamit undantagit för
hennes vingårds väktare.
"Gif käjsaren hvad käjsaren tillhör": käjsarens del är här
de tusen, som Israel genom Sulamits mun fritt förbinder
sig att betala sina konungar. "Gif Gud hvad Gud tillhör" :
denna Guds del är de tvåhundra, som skola användas till
*) Duneker, pl anf. st., sid. 399.
**) Bas Salomonische liohe Lied.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
